Groddjur i Sverige: alla 13 arter, kännetecken och rödlista

Här finns alla arterna med kännetecken, utbredning och rödlistestatus. Artbestämningen leder dig fram till rätt art med några få frågor. Lekkalendern visar när du hör och ser dem. Längre ned står vad lagen säger och hur du gör en trädgårdsdamm som groddjuren verkligen använder.

Sveriges groddjur i en tabell

Storlekarna är kroppslängd för vuxna djur enligt Artfakta. För salamandrarna ingår svansen. Rödlistekategorin är den som gäller från Rödlista 2025, publicerad av SLU Artdatabanken 2026.

LC = livskraftig, NT = nära hotad, VU = sårbar. Sjögroda Pelophylax ridibundus är införd och räknas inte bland de 13. Den har kategorin NA i rödlistan, det vill säga ej tillämplig.

Artbestämning: vilket groddjur har du hittat?

Svara på frågorna så smalnar verktyget av urvalet tills en art återstår. Det bygger på de kännetecken Artfakta anger för varje art. Unga djur och individer mitt i färgbyte kan vara svårare. I Skåne finns fler arter att välja mellan än i resten av landet.

Fånga inte djuret utan ta en bild och låt det vara där du hittade det. Fynd kan rapporteras i Artportalen, där observationer av de ovanligare arterna är värdefulla för länsstyrelsernas arbete.

Salamandrar

Sveriges två salamandrar kallas vattensalamandrar, eftersom de leker i vatten. Större delen av året lever de ändå på land, under murkna stubbar, stenar och i mossa. På våren vandrar de till lekvattnet och hanarna får då en ryggkam.

Mindre vattensalamander Lissotriton vulgaris

• upp till 10 cm
• större delen av landet
• Rödlista 2025: LC

Den mindre vattensalamandern är gråbrun till mörk med mörkare fläckar. En mörk linje löper längs huvudets sidor och ser ut att gå rakt genom ögat. Buken är orange i mitten och ljusare mot kanterna, med fristående bruna fläckar. Under leken får hanen en ryggkam som går från huvudet ända ut till svansspetsen.

Arten finns i större delen av landet utom Lappland och är inte kräsen med lekvatten. Den använder både tillfälliga och permanenta småvatten. Honan lägger äggen ett och ett, invirade i vattenväxter. De kläcks efter 10 till 30 dagar. Larverna blir landlevande i augusti eller september. Hanarna blir könsmogna vid två till tre års ålder och honorna vid tre till fyra.

Större vattensalamander Triturus cristatus

• 12-14 cm i snitt
• södra och mellersta Sverige
• Rödlista 2025: LC

Svart eller mycket mörkbrun vårtig hud skiljer den större vattensalamandern från sin mindre släkting redan på håll. Buken är gul eller orange med skarpt avgränsade svarta fläckar. Vita prickar sitter på kinder, haka och längs kroppens sidor. Under leken får hanen en tandad ryggkam och en silverskimrande strimma längs svansen.

Arten finns i Götaland utom Gotland, i större delen av Svealand och sparsamt längs södra Norrlands kust till södra Ångermanland. Tätast förekomst finns i äldre kulturbygd med kalkberggrund och mycket lövskog, som Säfflehalvön i Värmland och östra Vätterbranten. I en damm leker allt från 100 till 1 000 djur, oftast runt 300. Svenska radiosändarstudier visar att de flesta individer bara rör sig 10 till 100 meter från sin damm, om bra landmiljö finns så nära.

Leken kräver permanenta vatten. Det är ovanligt att arten leker i vatten med mindre än tio meters diameter eller grundare än en halv meter. Larverna lever länge i vattnet och äts lätt av rovfisk, så i fiskvatten hittar man sällan arten. Vandringen till dammen börjar i södra Sverige i april, oftast de första regniga nätterna då det är mellan 0 och 5 grader.

Grodor

De åtta grodarterna delas lättast upp i fyra grupper. Brungrodorna är vanlig groda, åkergroda och långbensgroda. Gröngrodorna är gölgroda och ätlig groda. Lövgroda, lökgroda och klockgroda är var för sig så egna att de knappast går att förväxla med något annat.

Vanlig groda Rana temporaria

• upp till 11 cm
• hela landet utom Öland och Gotland
• Rödlista 2025: LC

Den vanliga grodan varierar från beige till mörkbrun eller grönbrun och har en mörk ansiktsmask. Nosen är trubbig och kort. Grävknölen på bakfotens insida är liten och mjuk. Det är det säkraste sättet att skilja den från åkergrodan. Den leker i april och maj, helst i småvatten utan fisk och kräftor.

Åkergroda Rana arvalis

• upp till 8 cm
• hela landet utom fjällkedjan
• Rödlista 2025: LC

Spetsig nos och en stor, hård grävknöl som är minst hälften så lång som innertån kännetecknar åkergrodan. Färgen går från brunt till brungult och undersidan är oftast enfärgat ljus. Under leken blir hanen helt eller delvis blå och är då lätt att känna igen. Leken börjar i mars i södra Sverige och kan pågå till juni i norr.

Långbensgroda Rana dalmatina

• hanar 41-63 mm, honor 49-67 mm
• sydöstra Sverige och Öland
• Rödlista 2025: LC (NT 2020)

Trumhinnan avslöjar långbensgrodan. Den sitter direkt bakom ögat och är nästan lika stor som ögat självt. Benen är långa och tålederna på bakfotens undersida är ofta skära. Över 700 lekvatten är kända, flest på Öland, följt av Skåne, Blekinge och Småland.

Ingen svensk groddjursart leker tidigare. Leken sker oftast i mars och början av april men börjar vissa år redan i februari. Arten håller sig till större skogsområden med lövskog, sumpskog och kärr. Populationen ökar. Därför har arten lämnat rödlistan 2025 efter att ha varit nära hotad 2020.

Gölgroda Pelophylax lessonae

• 5-9 cm
• norra Upplandskusten
• Rödlista 2025: VU

Gölgrodan är en gröngroda med ljus rygglinje. Hanarna är oliv- eller gyllenbruna och har vita strupsäckar i mungiporna, medan honorna är mörkbruna och saknar strupsäckar. Arten finns i cirka 120 permanenta gölar och små sjöar, nästan alla längs norra Upplandskusten och samtliga mindre än fyra kilometer från Bottenhavet. En population i Blekinge har visat sig ha centraleuropeiskt ursprung och tolkas som utsatt.

Leken pågår från mitten av maj till midsommar. SLU Artdatabanken skattar antalet reproduktiva djur till 5 500. Chytridsjukan har drabbat populationen det senaste decenniet. Igenväxning är ett annat problem. Siffrorna ligger inom intervallet för livskraftig, men eftersom minskningstakten är osäker har kategorin justerats till sårbar i fem år, till dess bättre trenddata finns.

Ätlig groda Pelophylax esculentus

• upp till 11 cm
• sydvästra Skåne
• Rödlista 2025: LC

Grön med svarta fläckar, ljus linje längs ryggen och en tydlig körtellist på var sida. Den ätliga grodan är en hybrid mellan gölgroda och sjögroda och är vår mest utpräglade vattengroda. Hanen blåser upp strupsäckar i mungiporna och lätet kan höras på över en kilometers avstånd. Huvuddelen av lokalerna finns i sjölandskapet i Svedala kommun.

Utbredningen har vuxit österut och nu är arten känd ända till Sjörup i Ystads kommun. Isolerade förekomster finns vid Tuna i östra Småland och Hannäs i Östergötland. En del av dem härrör från inplanteringar. Antalet djur uppskattas till mer än 20 000.

Sjögrodan Pelophylax ridibundus är den tredje gröngrodan man kan stöta på. Den är införd och reproducerar sig bara tillfälligt i Sverige.

Lövgroda Hyla arborea

• cirka 4 cm
• södra Skåne
• Rödlista 2025: LC

Sveriges minsta groda är klargrön på ryggen och har häftskivor på fingrar och tår. Ett mörkt band går längs kroppssidan från näsborrarna och bildar en slinga vid ljumsken. Arten finns i södra Skåne, från trakten kring Börringe i väster till Glimminge och Olseröd i öster. Den är också inplanterad på Onsalahalvön i Halland. Hanarna spelar från mitten av april till slutet av juli.

Under perioden 1960-1986 minskade lövgrodan kraftigt. År 1982 uppskattades beståndet till knappt 5 000 vuxna djur. I dag skattas antalet reproduktiva djur till omkring 12 700. Leken kräver solbelysta, vegetationsrika vatten utan rovfisk och lövbuskage i närheten.

Lökgroda Pelobates fuscus

• honor upp till cirka 7 cm
• södra och sydvästra Skåne
• Rödlista 2025: NT (VU 2020)

Lökgrodan är paddlik i formen men har slät hud. Ryggen är ljusgrå eller ljusbrun med kastanjebruna fläckar, ögonen är stora och pupillen vertikal. På bakfoten sitter en vass, hornlik grävknöl som den använder för att gräva ned sig i sand. Vid stress kan den avge ett sekret som luktar vitlök, vilket gett arten dess namn.

Hanarna spelar under vattenytan och kan ibland bara höras med undervattensmikrofon. Leken pågår från början av april till slutet av maj. Larverna är de största bland svenska groddjur, normalt 10 till 13 centimeter. Utvecklingen tar omkring fyra månader. Sjöbo, Ystads och Tomelilla kommuner har drygt 80 procent av lekvattnen.

Vid inventeringen 1993-97 fanns lökgrodan kvar i ungefär 65 av drygt 400 kända lokaler, med omkring 460 spelande hanar. Med riktade insatser har nedgången stoppats och i dag skattas antalet reproduktiva djur till cirka 2 330.

Klockgroda Bombina bombina

• 4-5,5 cm
• sydöstra Skåne
• Rödlista 2025: LC

Klockgrodan har en mörk buk med klart röda, orange eller gula fläckar. Ovansidan är gråbrun till nästan svart, ofta med gröna fläckar. Ögonen sitter tätt ihop högt upp på huvudet och pupillen är trekantig. Spelet låter som avlägsna kyrkklockor eller som när man blåser över mynningen på en tom flaska. Det hörs varma dagar och nätter från maj till augusti. Hudsekretet är relativt giftigt, så tvätta händerna om du skulle råka röra en.

Ingen annan art visar lika tydligt att naturvård fungerar för groddjur. Så här gick det till:

1. Omkring 1960Den sista naturligt förekommande klockgrodan hörs på Mölle fälad i nordvästra Skåne. Arten räknas som försvunnen från Sverige.
2. 1970-taletNågra olagliga utsättningar görs på Mölle fälad med djur som troligen kom från Centraleuropa.
3. 1982-1991Naturvårdsverket och Världsnaturfonden finansierar en inplantering i sydöstra Skåne för att återinföra arten i dess tidigare utbredningsområde.
4. 2000-taletKlockgrodan koloniserar stora fiskfria våtmarker som anläggs i jordbrukslandskapet, några på flera hektar.
5. Rödlista 2025Antalet reproduktiva djur skattas till 7 600 och populationen ökar starkt. Arten bedöms som livskraftig.

Paddor

Paddor har vårtig, torrare hud än grodor och stora giftkörtlar bakom ögonen. De går ofta i stället för att hoppa. Sveriges tre arter skiljer sig lätt åt på ryggens färg och teckning.

Vanlig padda Bufo bufo

• upp till 12 cm
• hela landet utom fjällen
• Rödlista 2025: LC

Enfärgat brun till brunsvart med påtagligt vårtig hud och orange till rödaktig iris. Pupillen är horisontell och giftkörtlarna i nacken är stora och snedställda. Paddan är mest aktiv på natten och trivs där det finns fuktiga gömställen, som lövhögar, stenmurar och omkullfallna träd. Därför är den vanlig i trädgårdar och parker.

Den leker i allt från små sjöar och dammar till brackvattensamlingar och övervintrar nedgrävd på frostfritt djup. Larverna är svagt giftiga och äts sällan av rovdjur. De samlas ofta i täta stim längs stranden.

Strandpadda (stinkpadda) Epidalea calamita

• upp till 7,5 cm
• västkusten, Skåne, Blekinge
• Rödlista 2025: NT

Strandpaddan är Sveriges minsta padda. Säkraste kännetecknet är den gula strimman längs ryggens mitt, även om den saknas helt eller delvis hos vissa djur. Ryggen är grå-, oliv- eller grönmarmorerad och iris grön eller guldfärgad. Bakbenen är korta och paddan springer snarare än hoppar. Hanen har en strupblåsa som kan blåsas upp nästan lika stor som kroppen. En kör av strandpaddor hörs upp till fyra kilometer bort.

I Sverige finns ett trettiotal öpopulationer från Smögen i mellersta Bohuslän till Göteborgs södra skärgård. En stabil population finns på Baljö utanför Varberg. Arten förekommer också längs delar av Skånes kuster, på några inlandslokaler och på ett femtontal lokaler i Blekinges kustband. På västkustens kala klippöar leker den i hällkar.

Leken sker i grunda, solvarma vatten och fungerar upp till en salthalt på omkring fem till sex promille. Den börjar i april och kan hålla på in i augusti. Antalet reproduktiva djur skattas till 3 800 och siffrorna ligger inom livskraftig, men arten är beroende av aktiva åtgärder mot igenväxning. Därför har kategorin justerats till nära hotad.

Grönfläckig padda Bufotes viridis

• upp till 10 cm
• Skåne, Blekinge, Öland
• Rödlista 2025: VU

Ryggen är grönmarmorerad med stora oregelbundna fläckar på ljusgrå till ljust olivgrön botten. Ögat är grönskimrande, inte rödbrunt som hos vanlig padda. Bakbenen är längre än hos de andra paddorna och fläckmönstret är unikt för varje individ. Arten leker från mitten av april till juni och trivs i bräckt vatten.

Tidigare fanns grönfläckig padda på över 50 kustnära lokaler i Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Östergötland. I dag räknas den som Sveriges mest hotade groddjur, med omkring 2 500 reproduktiva djur i fyra lokalområden. Flera starka förekomster finns i Malmö, bland annat vid Limhamns kalkbrott och Bunkeflo strandängar.

Från Öland försvann arten under 1990-talet. Utsättningar har gjorts nästan varje år sedan 2009. Våren 2025 rapporterades många spelande hanar på flera platser på ön. Samma år började Nordens Ark och Länsstyrelsen Gotland återföra arten till Gotland med drygt 19 000 yngel.

Lekkalender: när hörs och syns groddjuren?

Kalendern visar lekperioden för de arter där Artfakta anger tider. Mörkblått är huvudperiod och ljusblått är början eller slutet. Lekstarten styrs av temperaturen, så ett kallt år kan förskjuta allt med flera veckor och norrut kommer allt senare.

Rödlistan 2025: vad har ändrats?

Den generella trenden för grod- och kräldjur i Rödlista 2025 är en förbättring. Ingen groddjursart har flyttats till en högre kategori än 2020. Långbensgrodan har gått från nära hotad till livskraftig och lökgrodan från sårbar till nära hotad. Klockgrodan och lövgrodan, två arter som länge varit föremål för åtgärdsprogram, bedöms båda som livskraftiga.

Gölgroda och strandpadda är specialfall. Båda hamnar egentligen inom kategorin livskraftig med de skattade siffrorna. SLU Artdatabanken har ändå justerat upp kategorin, eftersom en art inte flyttas ned förrän efter fem år och eftersom båda är beroende av fortsatta åtgärder. Grönfläckig padda är den enda groddjursart som bedöms som hotad utan sådan justering.

Fridlysning: vad får du göra?

Alla Sveriges 13 groddjursarter är fridlysta i hela landet enligt artskyddsförordningen (2007:845). Fridlysningen gäller alla levnadsstadier, från rom och larver till vuxna djur. Du får inte döda, skada, fånga eller samla in dem. För flera arter är även lekvatten och viloplatser skyddade.

Nio av arterna skyddas genom EU:s art- och habitatdirektiv i förordningens bilaga 1: större vattensalamander, klockgroda, lökgroda, strandpadda, grönfläckig padda, lövgroda, åkergroda, långbensgroda och gölgroda. Vanlig groda, ätlig groda, vanlig padda och mindre vattensalamander står i den nya bilaga 2 som gäller från den 1 november 2026. För vanlig groda, vanlig padda och mindre vattensalamander finns ett undantag i 11 §. Rom och yngel får samlas in i liten skala för att studera utvecklingen, om djuren snarast släpps tillbaka där de togs och insamlingen inte är kommersiell.

Naturvårdsverket anger ett begränsat undantag för de vanligaste arterna. Det är tillåtet att samla in lite rom av vanlig groda, vanlig padda och åkergroda för att studera utvecklingen, till exempel i skolan. För allt annat krävs dispens från länsstyrelsen. Det gäller även den som vill flytta groddjur från en byggarbetsplats eller ändra i en damm där hotade arter leker.

Elva av de tretton arterna finns även med i EU:s art- och habitatdirektiv. Kommunerna gör därför groddjursinventeringar inför detaljplaner, där en damm med större vattensalamander kan stoppa eller förändra ett bygge.

Vad hotar groddjuren?

Igenväxning är det hot som återkommer i nästan varje artbeskrivning i Artfakta. När betet upphör och näringen ökar växer grunda, solvarma lekvatten igen och strandängar blir till buskmark. Strandpadda, grönfläckig padda och klockgroda är helt beroende av öppna, grunda vatten.

Dikning och utfyllnad har tagit bort många småvatten i jordbrukslandskapet. Fisk och kräftor som sätts ut i dammar äter larver och rom. Vägar skär av vandringen mellan vinterkvarter och lekvatten. På regniga vårnätter kan många djur dödas på en kort vägsträcka. Övergödda vatten växer igen snabbare och lökgrodan förökar sig inte alls i dem.

Chytridsjukan, som orsakas av svampen Batrachochytrium dendrobatidis, har slagit ut groddjur i flera delar av världen. I Sverige har den påvisats hos gölgrodan i Uppland.

Så gör du en damm som groddjuren använder

Små gårdsdammar har visat sig vara mycket viktiga för hotade groddjur. Samma principer gäller i en villaträdgård:

1. Ingen fisk. Guldfisk och andra fiskar äter rom och larver. Groddjuren leker helst i vatten utan fisk och kräftor.
2. Sol och grunda kanter. Lägg dammen där solen når och gör en flack strandkant. Grunda delar blir varma tidigt på våren och djuren kommer lätt upp och ned.
3. Låt växterna komma. Vattenväxter ger salamandrarna något att fästa äggen på. Rensa bort en del varje höst så att dammen inte växer igen helt.
4. Gömställen på land. Stenhögar, lövhögar och en vedtrave nära dammen blir dagskydd och vinterkvarter. Större vattensalamandrar rör sig sällan mer än 100 meter från sin damm.
5. Flytta inga djur. Groddjuren hittar själva en ny damm. Att flytta rom eller djur från andra platser kräver dispens och kan sprida sjukdomar som chytrid.

Vanliga frågor

Hur många groddjur finns det i Sverige?

Det finns 13 inhemska arter: mindre och större vattensalamander, vanlig groda, åkergroda, långbensgroda, gölgroda, ätlig groda, lövgroda, lökgroda, klockgroda, vanlig padda, strandpadda och grönfläckig padda. Sjögroda förekommer som införd art men räknas inte in.

Är svenska grodor och paddor giftiga?

Paddor har giftkörtlar i huden och vanlig paddas larver är svagt giftiga. Klockgrodans hudsekret beskrivs som relativt giftigt. Inget svenskt groddjur är farligt att titta på, men tvätta händerna om du har rört ett och se till att hunden inte biter i en padda.

Vad är skillnaden mellan en groda och en padda?

Grodor har oftast slät, fuktig hud och långa bakben för att hoppa. Paddor har vårtig, torrare hud, stora giftkörtlar i nacken och kortare ben. De går eller springer ofta i stället för att hoppa. Lökgrodan och klockgrodan ser paddlika ut men är egna familjer.

Vilket är Sveriges mest hotade groddjur?

Grönfläckig padda, som är bedömd som sårbar (VU) i Rödlista 2025 och finns på ett fåtal lokaler i Skåne och Blekinge. Arten återinförs på Öland och sedan 2025 även på Gotland.

Får man ta grodrom till ett akvarium?

Bara i begränsad mängd och bara av vanlig groda, vanlig padda och åkergroda, för att studera utvecklingen. Romen och ynglen ska tillbaka till samma vatten. All annan insamling kräver dispens från länsstyrelsen.

Var kan jag höra klockgrodor?

I sydöstra Skåne, där återinplanteringen gjordes. Spelet hörs varma dagar och nätter mellan maj och augusti och påminner om avlägsna kyrkklockor.

Läs också om ormar och ödlor i Sverige, de sex kräldjur som delar livsmiljö med groddjuren. På sajten finns även en guide till spindlar i Sverige.

Källor

Visa källor

• SLU Artdatabanken, Artfakta: artbeskrivningar och rödlistebedömningar 2025 för samtliga arter, artfakta.se
• SLU Artdatabanken (2026). Rödlistade arter i Sverige 2025. SLU Artdatabanken rapporterar 37.
• Artskyddsförordningen (2007:845), bilaga 2 i lydelse från den 1 november 2026 (SFS 2026:1504), riksdagen.se
• Naturvårdsverket: Fridlysta arter, naturvardsverket.se
• Naturvårdsverket: Grod- och kräldjur, rapportering enligt art- och habitatdirektivet artikel 17, naturvardsverket.se
• Naturskyddsföreningen: Hjälp oss hitta grodor, paddor och salamandrar (artbeskrivningar), naturskyddsforeningen.se
• Nordens Ark: Grönfläckig padda, nordensark.se
• Länsstyrelsen Kalmar län: Grönfläckig padda, lansstyrelsen.se
• Malmö stad, Miljöbarometern: Grönfläckig padda, miljobarometern.malmo.se