Minaxtarantulas.se är en svensk kunskapssajt om spindlar. Här skriver redaktionen om arterna i Sverige och om de spindlar i världen som folk undrar mest över, från goliatfågelspindeln till svarta änkan. Sajten tar även upp grod- och kräldjur i Sverige.
På den här sidan
Vad sajten tar upp
Tyngdpunkten ligger på fyra områden. Det första är spindlarna i Sverige, med arterna du möter inomhus, i trädgården och i skogen. Det andra är fågelspindlar i terrarium, där sajten en gång började. Det tredje är de spindlar i världen som kan vara farliga för människor. Där skiljer vi noga på dokumenterade fall och rykten.
Grod- och kräldjur är det fjärde området, med Sveriges 13 groddjur och sex kräldjur. Många som letar efter en spindel i trädgården hittar en padda eller en ödla i stället.
Sajtens historia
MinaxTarantulas startade som en sajt om terrarier och fågelspindlar. Den har funnits sedan tidigt 2000-tal och hör till de äldre svenska webbplatserna om spindlar. Under åren har sidor härifrån använts som källa av bland annat Wikipedia på flera språk.
Innehållet har vuxit sedan dess. Från skötselråd för ett fåtal fågelspindelarter har sajten breddats till en allmän kunskapsbank om spindlar, med svenska arter, gift, klassificering och de arter som oftast hamnar i nyheterna. Under 2026 har redaktionen gått igenom äldre texter, rättat uppgifter som inte längre stämmer och skrivit om artsidorna från grunden. Arbetet pågår fortfarande.
Det här hittar du på sajten
Här är sidorna som de flesta läsare börjar med. Varje sida länkar i sin tur till närliggande arter och ämnen.
- Startsidan med alla spindlar i Sverige och världen
- Spindlar i Sverige: de vanligaste arterna och hur du känner igen dem
- Världens farligaste spindlar: vilka som kan skada människor och hur ofta det sker
- Svarta änkan: giftet, bettet och utbredningen
- Goliatfågelspindel: en av världens största spindlar
- Mexikansk rödknäad fågelspindel: en klassiker i terrarier
- Chromatopelma cyaneopubescens: den blå och orange fågelspindeln från Venezuela
- Klassificering av spindlar: från ordning till art
- Spindelgift: hur giftet fungerar och vad det gör med människor
- Groddjur i Sverige: alla 13 arter med rödlistestatus
- Kräldjur i Sverige: ormar och ödlor
Så arbetar redaktionen
Varje faktauppgift ska gå att spåra till en källa. För artnamn och antal arter använder vi World Spider Catalog, den vetenskapliga katalogen över alla beskrivna spindlar som drivs av Naturhistoriska museet i Bern. För europeiska arter använder vi araneae, Spiders of Europe. Svenska förhållanden kontrolleras mot SLU Artdatabanken och Artfakta samt Naturhistoriska riksmuseet.
Om gift och bett läser vi vad giftinformationscentraler och vetenskapliga artiklar har publicerat. När källor går isär redovisar vi spannet och skriver vilken källa som säger vad. Hellre utelämnar vi en uppgift än gissar.
Siffror som ändras över tid får ett avläsningsdatum. Antalet kända spindelarter växer varje år och en siffra utan datum blir snabbt fel.
Spindelfakta som ofta missförstås
Den gamla versionen av den här sidan bestod av lösa spindelfakta. Några stämde inte längre, så här är de som håller, rättade och med källa.
- Det finns över 54 000 kända spindelarter. World Spider Catalog listade 54 239 arter i 4 538 släkten och 139 familjer när redaktionen läste av katalogen den 30 oktober 2026. Siffran 46 000 som tidigare stod här är föråldrad.
- Spindelblod är inte rött. Blodvätskan, hemolymfan, transporterar syre med proteinet hemocyanin som innehåller koppar. Den blir blåaktig när den är syresatt och är färglös annars.
- Benen sträcks med vätsketryck. Spindlar saknar sträckmuskler i benen. De böjer benen med muskler men sträcker dem genom att höja trycket i hemolymfan. När trycket försvinner vid döden drar böjmusklerna ihop benen, så döda spindlar ligger ofta med benen hopkrupna under kroppen.
- Nästan alla spindlar har gift, men inte alla. Hela familjen Uloboridae och släktet Holarchaea saknar giftkörtlar enligt en studie i GigaScience 2024. Uloboriderna lindar i stället in bytet i tät silkesväv.
- Spindlar är inte insekter. De hör till spindeldjuren, Arachnida, med åtta ben och en kropp i två delar. Insekter har sex ben och tre kroppsdelar. Mer om ordningen finns på sidan om klassificering.
Rättelser
Hittar du ett fel vill vi veta det. Skriv till redaktionen via kontaktsidan och berätta vilken sida det gäller och vad som är fel, gärna med en källa. Vi kontrollerar uppgiften och rättar texten om den inte håller. Större rättelser anges i slutet av den berörda sidan.
Det här är sajten inte
Sajten ger ingen medicinsk rådgivning. Texterna om gift och bett beskriver vad forskningen vet men kan aldrig ersätta en bedömning av vården. Vid allvarliga symtom efter ett bett, som andningsbesvär, kraftig smärta eller allmänpåverkan, ring 112. Vid frågor om akut förgiftning kan du ringa Giftinformationscentralen på 010-456 67 00 dygnet runt.
Redaktionen säljer inga djur, inga terrarier och ingen utrustning. Vi har inget eget intresse av att en viss art blir populär i terrarier och skriver om skötsel och risker utan att något ska säljas.
Källor
Visa källor
- World Spider Catalog, version 27, Naturhistorisches Museum Bern, avläst 30 oktober 2026, wsc.nmbe.ch
- araneae, Spiders of Europe, araneae.nmbe.ch
- SLU Artdatabanken, Artfakta, artfakta.se
- Giftinformationscentralen, giftinformation.se
- EMBL-EBI, PDBe: Haemocyanin, ebi.ac.uk
- Göttler, C. m.fl. (2021). Fluid mechanics and rheology of the jumping spider body fluid. Soft Matter, pubs.rsc.org
- Zhang, Y. m.fl. (2024). A trade-off in evolution: the adaptive landscape of spiders without venom glands. GigaScience 13: giae048, pmc.ncbi.nlm.nih.gov
Sidan är skriven av redaktionen och uppdaterad den 30 oktober 2026. Synpunkter tas emot via kontaktsidan.