Spindelgift: hur det verkar, farliga spindlar och fågelspindlars brännhår

Den här sidan förklarar vad spindelgift består av, hur de olika gifttyperna verkar och vilka arter som är medicinskt viktiga. Du får veta vad som gäller för fågelspindlar och svenska spindlar, vad forskarna använder giftet till och vad du ska göra om du blir biten.

Vad spindelgift består av

Spindelgift är ett vapen för att fånga byten, inte för att skada människor. En forskargrupp vid universitetet i Bern sammanfattade 2019 kunskapsläget i tidskriften Toxins. Där delas innehållet in i fyra grupper: små molekyler, antimikrobiella peptider som bara vissa familjer har, cysteinrika peptider samt större proteiner och enzymer. Ett typiskt gift innehåller över hundra komponenter som verkar på olika mål i bytets kropp.

De cysteinrika peptiderna är kärnan i de flesta spindelgifter. De väger normalt 3 till 9 kilodalton och har minst sex cysteiner som låser molekylen i en stabil knutform. Av de peptider vars mål är känt verkar 46 procent på natriumkanaler, 37 procent på kalciumkanaler och 15 procent på kaliumkanaler i nervcellerna. Resultatet blir förlamning hos bytet.

Giftet är surt, med ett pH mellan 5,3 och 6,1. Det kan innehålla mycket kalium, som hos vandringsspindeln Cupiennius salei. Mängden är liten. Över 85 procent av alla spindelarter är kortare än 15 millimeter och har mindre än 10 mikroliter gift per körtelpar.

Giftkörtlarna är mycket gamla. De finns redan hos Mesothelae, den äldsta grenen av spindlar som uppstod för omkring 300 miljoner år sedan. Hur grupperna hänger ihop beskriver vi på sidan om spindlarnas klassificering.

Så verkar de olika gifttyperna

Gifter delas grovt in efter vad de angriper. Neurotoxiska gifter påverkar nervsystemet. Cytotoxiska gifter skadar celler och vävnad där de hamnar. De flesta spindelgifter är neurotoxiska, men några få grupper har gifter som främst skadar vävnad.

Källor: Langenegger m.fl. 2019, Isbister och Fan 2011 och uppgifter om robustoxin. Se källistan.

Spindlar som är medicinskt viktiga

En översikt i The Lancet 2011 av Geoffrey Isbister och Hui Wen Fan pekar ut två syndrom som de viktigaste: latrodectism efter bett av änkespindlar och loxoscelism efter bett av eremitspindlar. Därutöver nämns de australiska trattminörspindlarna och de brasilianska vandringsspindlarna. Motgift finns, men författarna konstaterar att de fungerat sämre mot spindelbett än mot ormbett. Vår genomgång av världens farligaste spindlar beskriver varje grupp utförligare.

Änkespindlar Latrodectus

Latrodectism ger smärta och påverkan på det autonoma nervsystemet, som bland annat styr svettning och puls. Orsaken är alfa-latrotoxin, som tvingar nervändarna att tömma sina förråd av signalsubstanser. Läs mer om svart änka, brun änka, röd änka och den australiska rödryggade spindeln.

Eremitspindlar Loxosceles

Eremitspindlarnas gift innehåller mycket sfingomyelinas D. Det kan ge ett sår med vävnadsdöd, ibland med påverkan på blodkroppar och njurar. Isbister och Fan understryker att de flesta misstänkta fall av sådana sår i själva verket har andra orsaker än spindelbett. Mer om arten finns på sidan om brun eremitspindel.

Australiska trattminörspindlar Atrax och Hadronyche

Sydneyspindeln har orsakat 13 dokumenterade dödsfall, alla innan motgiftet infördes 1981 och inget sedan dess. Människor och andra primater är ovanligt känsliga för giftet, medan råttor, kaniner och katter knappt påverkas av en honas bett.

Varför ett gift som är riktat mot insekter slår så hårt mot människor var länge en gåta. En studie i PNAS 2020 visade att giftet hos vuxna hanar har utvecklats för att avskräcka ryggradsdjur som rovdjur. Läs mer på sidan om trattminörspindlar.

Brasilianska vandringsspindlar Phoneutria

Vandringsspindlarna har rykte om sig att vara världens giftigaste, men den kliniska bilden är mildare. En brasiliansk studie av 422 patienter som bitits mellan 1984 och 1996 fann att 89,8 procent fick lindriga symtom, 8,5 procent måttliga och 0,5 procent svåra. Smärta var huvudsymtomet hos 92,1 procent. Bara 2,3 procent fick motgift och ett barn avled. Mer om släktet finns på sidan om brasiliansk vandringsspindel och om Phoneutria i terrarium.

Fågelspindlars gift

Fågelspindlar ser farliga ut men tillhör inte de medicinskt viktiga spindlarna. En farmakologisk studie från 2015 i Journal of Venomous Animals and Toxins konstaterar att det inte finns något registrerat dödsfall hos människor efter bett av fågelspindel. Bettet kan ändå göra ont och ge obehag i flera dagar.

Giftet skiljer sig mellan arter. Enligt flera rapporter är arterna från Afrika och Asien giftigare än de amerikanska. Det tydligaste exemplet är de indiska prydnadsfågelspindlarna i släktet Poecilotheria. En schweizisk studie från 2013 beskrev ett verifierat bett av Poecilotheria regalis och gick igenom litteraturen. Typiskt var kraftiga muskelkramper som kom flera timmar efter bettet och höll i sig i dagar. I genomgångna fall gav 58 procent av betten generella muskelkramper.

De amerikanska arterna försvarar sig hellre med brännhår än med bett. Hit hör de vanliga hobbyarterna som mexikansk rödknäad fågelspindel, goliatfågelspindel och Chromatopelma cyaneopubescens.

Brännhår: fågelspindlarnas andra försvar

Brännhår (urtikerande hår) är ett kännetecken för de flesta fågelspindlar i Nord- och Sydamerika. Omkring 540 av ungefär 600 neotropiska arter har dem. Arterna i Afrika och Asien saknar dem helt. Håren sitter oftast på bakkroppens ovansida och har hullingar som fastnar i hud och slemhinnor.

Typerna I-VI beskrevs under flera decennier och typ VII tillkom 2016. En revision i PLOS ONE 2019 tolkar vissa hår som tidigare kallats typ III som varianter av typ I.

På huden ger håren klåda och rodnad. I ögat kan de bli ett allvarligt problem. En brittisk ögonklinik beskrev 1997 i BMJ tre patienter som hanterat sina fågelspindlar och fått röda, kliande ögon. En av dem tog tre år att bli frisk och de andra hade fortfarande inflammation två till sex år senare.

I ett fall som publicerades i The Lancet 2010 städade en 29-årig man terrariet åt sin chilenska rosenfågelspindel. Spindeln skickade iväg ett moln av hår rakt mot hans ansikte. Läkarna hittade hårstrån på olika djup i hornhinnan och några hade vandrat in i ögat. De gick inte att plocka ut. Efter åtta månader behövde han fortfarande ögondroppar med kortison. Läkare beskriver att det blir värre om man gnuggar ögonen, eftersom håren då tränger djupare.

Skydda dig därför med handskar och skyddsglasögon när du arbetar i terrariet hos en art med brännhår. Gnugga aldrig ögonen efteråt.

Svenska spindlars gift

Inga svenska spindlar räknas som medicinskt farliga. Några arter kan ändå bita igenom huden. Startsidan har en lista över de svenska spindlar som kan bita och vilka symtom de ger.

Det bästa underlaget från vår del av Europa kommer från Schweiz, där forskare följde misstänkta spindelbett i en prospektiv studie. Av 19 anmälda fall kunde 8 verifieras. Symtomen var oftast lindriga och alla patienter blev helt återställda. Större sporrspindel Cheiracanthium punctorium, som även finns i Sverige, gav de mest påtagliga besvären i tre av fallen. Nosferatuspindeln Zoropsis spinimana stod för två fall och större husspindel för ett.

Krusnätsspindlarna är en svensk kuriositet. Familjen saknar giftkörtlar och fångar i stället sina byten genom att linda in dem ordentligt i tråd. Trekantsspindeln Hyptiotes paradoxus är en inhemsk art i familjen. Den andra arten i Dyntaxa, Uloborus plumipes, har kategorin NA i rödlistan och räknas inte som etablerad.

Änkespindlar hittas ibland i importerade bilar och varor men har ingen etablerad population här. Läs mer om fynden på sidan om svart änka.

Forskning på spindelgift

Spindelgift är en av naturens största samlingar av ämnen som påverkar jonkanaler. Databasen ArachnoServer innehöll 2019 drygt 1 500 toxiner från 100 arter, en bråkdel av vad som finns. Forskare letar där efter läkemedel och efter bekämpningsmedel som bara slår mot insekter.

Det är samma familj av spindlar som kan döda en människa och som nu kan bli ett läkemedel. Hi1a består av två sammankopplade knutpeptider och hämmar kanalen mycket effektivt.

Jag blev biten: vad gör jag?

Svara på frågorna så får du allmänna råd utifrån situationen. Verktyget ersätter inte vården. Vid livshotande symtom ska du alltid ringa 112 direkt.

• 112: akuta och livshotande tillstånd
• Giftinformationscentralen 010-456 67 00: mindre brådskande frågor, dygnet runt. Vid akut förgiftning ring 112 och begär Giftinformation
• 1177: sjukvårdsrådgivning

Vanliga frågor

Har alla spindlar gift?

Nästan alla, eftersom bara krusnätsspindlarna (Uloboridae) har förlorat eller nästan förlorat sina giftkörtlar. Lockespindlar saknar gift men är inte spindlar.

Kan man dö av ett fågelspindelbett?

Det finns inget registrerat dödsfall efter bett av fågelspindel. Bett av asiatiska Poecilotheria kan ge kraftiga muskelkramper i flera dagar. Kontakta vården vid kramper eller allmänpåverkan.

Vilken spindel har det starkaste giftet?

Svaret beror på vem som blir biten. Sydneyspindelns gift är extremt farligt för primater. Katter och kaniner påverkas knappt av en honas bett. För människor räknas trattminörspindlar, änkespindlar, eremitspindlar och vandringsspindlar som de medicinskt viktigaste.

Är spindelgift farligt för hundar och katter?

Känsligheten för olika gifter skiljer sig mellan djurarter, vilket trattminörspindeln visar. Ring Giftinformationscentralen om ditt djur verkar påverkat men räkna med att frågor om djur besvaras i mån av tid.

Vad gör jag om jag får brännhår i ögat?

Gnugga inte. Skölj försiktigt med rent vatten och sök vård, gärna på en ögonmottagning. Berätta att det rör sig om hår från en fågelspindel. Annars tolkas det lätt som en vanlig ögoninflammation.

Kan sår som inte läker bero på spindelbett?

Sällan. Enligt Isbister och Fan beror de flesta misstänkta fall av sår med vävnadsdöd på annat än spindelbett, men ett sår som växer eller blir mörkt ska alltid bedömas av vården.

Källor

Visa källor

• Langenegger, N., Nentwig, W. & Kuhn-Nentwig, L. (2019). Spider venom: components, modes of action, and novel strategies in transcriptomic and proteomic analyses. Toxins 11: 611, boris.unibe.ch
• Isbister, G. K. & Fan, H. W. (2011). Spider bite. The Lancet 378: 2039-2047, sammanfattning på qxmd.com
• Wikipedia: Delta atracotoxin (robustoxin), en.wikipedia.org
• Fry, B. & Herzig, V. (2020). One of the world’s deadliest spiders really doesn’t mean to target us, om studien i PNAS 2020, sciencealert.com
• Australian Museum: Sydney funnel-web spider, australian.museum
• Bucaretchi, F. m.fl. (2000). A clinico-epidemiological study of bites by spiders of the genus Phoneutria. Revista do Instituto de Medicina Tropical de São Paulo, scielo.br
• García-Arredondo, A. m.fl. (2015). Pharmacological characterization of venoms from three theraphosid spiders: Poecilotheria regalis, Ceratogyrus darlingi and Brachypelma epicureanum. Journal of Venomous Animals and Toxins including Tropical Diseases 21: 15, jvat.biomedcentral.com
• Fuchs, J. m.fl. (2013). A verified spider bite and a review of the literature confirm Indian ornamental tree spiders (Poecilotheria species) as underestimated theraphosids of medical importance. Toxicon 77: 73-77, boris.unibe.ch
• Perafán, C. m.fl. (2016). Kankuamo, a new theraphosid genus from Colombia, with a new type of urticating setae. ZooKeys 601: 89-109, zookeys.pensoft.net
• Kaderka, R. m.fl. (2019). Urticating setae of tarantulas (Araneae: Theraphosidae): morphology, revision of typology and terminology and implications for taxonomy. PLOS ONE 14: e0224384, pmc.ncbi.nlm.nih.gov
• Science News (2010). Pet tarantulas can pose a hairy threat, om fallen i The Lancet 2010, BMJ 1997 och Eye 2003, sciencenews.org
• Choi, J. T. L. & Rauf, A. (2003). Ophthalmia nodosa secondary to tarantula hairs. Eye, nature.com
• Gnädinger, M., Nentwig, W., Fuchs, J. & Ceschi, A. (2013). Swiss prospective study on spider bites. Swiss Medical Weekly 143: w13877, smw.ch
• Wikipedia: Hi1a (Chassagnon m.fl. 2017, Redd m.fl. 2024), en.wikipedia.org
• University of Hertfordshire, BPDB: Spider venom peptide (GS-omega/kappa-HXTX-Hv1a), herts.ac.uk
• Dyntaxa, SLU Artdatabanken, via GBIF (svenska arter i Uloboridae och Theridiidae), gbif.org
• Giftinformationscentralen, giftinformation.se