Minax Tarantulas
Meny
  • Allt om spindlar i Sverige och världen
  • Om
  • Kontakt
Meny
Brachypelma smithi Mexican redknee

Mexikansk rödknäad fågelspindel – smithi eller hamorii?

Publicerat den 2026-02-222026-08-19 av Martin

Kort svar. Den rödknäade fågelspindel som sålts i terrariehobbyn i decennier under namnet Brachypelma smithi är med stor sannolikhet Brachypelma hamorii. Arterna skildes åt först 2017.

Hela släktet står i CITES bilaga II och motsvarar EU:s bilaga B. Inom Sverige och EU krävs inget CITES-intyg, men du ska kunna visa att djuret kommit till dig på lagligt sätt.

Det här är en av få fågelspindlar där namnfrågan har praktisk betydelse. Arten var först av alla spindlar på CITES lista och den art som papperen ofta hänvisar till är inte samma djur som står i terrariet.

Rödknäad fågelspindel med orange benledsband

Rödknäad fågelspindel. De orange benledsbanden är gemensamma för båda arterna och duger inte för att skilja dem åt.

Arten du köpte heter troligen något annat

Roten till förvirringen ligger i originalbeskrivningen. När F. O. Pickard-Cambridge beskrev arten 1897 byggde han på ett enda exemplar och det visade sig senare vara en omogen hane. Ett omoget djur saknar de könsorgan som fågelspindlar bestäms på.

När arten återbeskrevs på 1990-talet med vad man trodde var en vuxen hona av B. smithi tillhörde materialet i själva verket en annan art. Felet förde sig vidare genom litteraturen och genom hobbyn i tjugo år.

Mendoza och Francke redde ut det i Invertebrate Systematics i april 2017. De omdefinierade båda arterna, beskrev skillnaderna morfologiskt och använde DNA-streckkodning som stöd. World Spider Catalog listar i dag uttryckligen ett tiotal publikationer från 1989 till 2003 där B. hamorii felidentifierats som B. smithi, med noteringen att detta klargjordes först av Mendoza och Francke 2017.

1891Släktet Brachypelma upprättas av Simon1897Arten beskrivs av F. O. Pickard-Cambridge, som Eurypelma smithi1903Pocock för över arten till Brachypelma1985Första spindeln någonsin på CITES bilaga II1994/95Hela släktet Brachypelma listas i bilaga II1997B. hamorii beskrivs som egen art2017Mendoza och Francke visar att hobbydjuret är hamorii2020Släktet delas, sju arter flyttas till Tliltocatl

Hundratjugo år gick mellan originalbeskrivningen 1897 och utredningen 2017 som visade vilket djur den handlade om. Under tiden hann arten bli den första spindeln på CITES.

Så skiljs de åt

Den enda yttre karaktär som är någorlunda användbar sitter på käkarna. B. hamorii har två brunrosa band på gråaktig botten på chelicererna, vilket B. smithi saknar. I övrigt ligger de säkra skillnaderna i honans spermateka och hanens palpbulb, ned i genitalmorfologin. Att artbestämma på foto går inte.

Brachypelma smithi Brachypelma hamorii
Utbredning Stillahavskusten i Guerrero, söder om Balsasbäckenet Colima, Michoacán och enligt vissa källor Jalisco, norr om bäckenet
Chelicerer Saknar de brunrosa banden Två brunrosa band på gråaktig botten
Spermateka Delad och strierad Elliptisk basplatta med slät ventralyta
Kroppslängd hona 52–59 mm 52–54 mm
Kroppslängd hane 44–49 mm 46–52 mm
IUCN Nära hotad Sårbar
I hobbyn Ovanlig Detta är djuret som sålts som ”smithi”

Mendoza och Francke föreslog att floden Balsas fungerar som geografisk barriär mellan arterna. Det är en ovanligt ren förklaring till varför två så lika djur hållits åtskilda.

Måtten kommer från revisionen 2017. Benspann anges sällan i vetenskapliga arbeten; hobbykällor uppger 12 till 15 cm för ett vuxet djur. Blanda inte ihop benspann med enskilda benlängder.

Namnet

Brachypelma kommer av grekiskans brachys som betyder kort och pelma som betyder fotsulan. Inom arachnologin läses pelma konventionellt som tarsalskopulan, så släktnamnet betyder ungefär ”med kort skopula”. Eugène Simon upprättade släktet 1891 med B. emilia som typart.

Artnamnet hedrar insamlaren H. H. Smith, som samlade typmaterialet vid Dos Arroyos i Guerrero. Med stor sannolikhet avses Herbert Huntingdon Smith, som 1889 samlade i Mexiko åt F. D. Godman för Biologia Centrali-Americana på en rutt från Mexico City ned genom Guerrero till Acapulco. Vi har inte hittat något uttryckligt etymologiuttalande i originalbeskrivningen, så kopplingen är stark men inte formellt bekräftad.

Släktnamnet har vandrat. Pickard-Cambridge betraktade Brachypelma som synonym till Eurypelma och beskrev arten där. Pocock förde över den 1903, varför auktorn i dag skrivs inom parentes. Raven behandlade 1985 hela släktet som synonym till Euathlus och först efter Schmidts arbete 1992 accepterades Brachypelma som eget släkte.

2020 delades släktet i två

Mendoza och Francke visade i Zoological Journal of the Linnean Society att Brachypelma inte var monofyletiskt. Sju arter flöt över till det nya släktet Tliltocatl, av nahuatls tlil för svart och tocatl för spindel. Skillnaden mellan släktena ligger i färgteckning och genitaliernas form.

Kvar i Brachypelma Flyttade till Tliltocatl
albiceps, auratum, baumgarteni, boehmei, emilia, hamorii, klaasi, smithi albopilosus, epicureanus, kahlenbergi, sabulosus, schroederi, vagans, verdezi

För hobbyn betydde det att två av de mest hållna arterna bytte namn. Curlyhair heter numera Tliltocatl albopilosus och mexikansk rödbak Tliltocatl vagans. Rödknäad fågelspindel och B. emilia stannade däremot kvar i Brachypelma.

CITES och vad som gäller för dig som köpare

Arten har en särställning: den var den första spindeln någonsin som fördes upp på CITES, i bilaga II 1985. Tio år senare listades hela släktet Brachypelma. Källorna anger 1994 respektive 1995, sannolikt för att beslutet fattades vid partsmötet i november 1994 och trädde i kraft första kvartalet 1995.

Namnbytet 2020 skapade en juridisk kuriositet. CITES bilagor tar fortfarande upp Brachypelma spp. och Tliltocatl finns inte som eget namn. Arterna omfattas därför av listningen under sina tidigare namn.

Praktiskt för en svensk köpare

CITES bilaga II motsvarar EU:s bilaga B i rådets förordning 338/97. För bilaga B krävs inget CITES-intyg vid handel inom Sverige och EU, men du ska kunna visa att djuret förvärvats lagligt. Miljösamverkan Sverige rekommenderar ett härstamningsintyg med art, födelsedatum, identifiering, ursprung, föräldrauppgifter och säljare.

Import från land utanför EU kräver däremot CITES-tillstånd. Jordbruksverket är svensk CITES-myndighet och prövar ansökningar om import, export och intyg.

Bevarandeläget motiverar reglerna. Genomgången av samtliga 21 CITES-listade fågelspindlar i Biodiversity Data Journal 2019 pekar ut B. hamorii som en av de mest hotade, utan något skyddat område inom sitt utbredningsområde. IUCN klassar B. hamorii som sårbar och B. smithi som nära hotad, båda med minskande populationer.

Brännhåren är risken, inte bettet

Arten beskrivs genomgående som lugn och den biter hellre inte. Försvaret består i stället av brännhår som sparkas loss från bakkroppen med bakbenen. Brachypelma har typ I och typ III och för B. smithi dokumenteras konkret bastyp I samt subtypen Ic. Håren är 0,25 till 0,75 mm.

Den officiella identifieringsguiden för CITES-listade fågelspindlar rekommenderar skyddsglasögon, engångsandningsskydd, engångshandskar och långärmat vid arbete med djuren och deras burar. Det är ett tydligare råd än de flesta hobbysajter ger och det kommer från en myndighetspublikation.

Bakom rådet ligger ophthalmia nodosa. Hår som hamnar i ögat kan tränga in i hornhinnan och är svåra att avlägsna, med flera publicerade fallrapporter i oftalmologiska tidskrifter. Bettet i sig ger enligt genomgången av 354 olyckor med terrariedjur nästan bara lokala besvär från nyvärldsarter.

I terrarium

Arten räknas genomgående som en nybörjarart. Motiveringen är lugnt temperament, tålighet, långsam tillväxt och enkla krav. Någon referentgranskad hållningslitteratur finns inte och siffrorna nedan kommer från etablerade uppfödar- och handelskällor.

  • Temperatur: omkring 21 till 27 grader. Vanlig rumstemperatur räcker enligt samtliga källor.
  • Fuktighet: källorna spretar mellan 50 och 70 procent. Praktiskt innebär det torrt till måttligt fuktigt substrat plus en ständigt fylld vattenskål, inte daglig sprayning.
  • Substrat: djupt och grävbart, ofta angivet som halva till två tredjedelar av burens höjd.
  • Golvyta: tumregeln i hobbyn är tre till fyra gånger benspannet.
  • Utfodring: ungar två gånger i veckan, juveniler var sjunde till tionde dag, vuxna varannan till var tredje vecka.

Honor blir mycket gamla, ofta 20 till 30 år i fångenskap, medan hanar dör kort efter könsmognad vid ungefär 5 till 10 år. Även de siffrorna kommer från hobbylitteratur; någon vetenskaplig källa för livslängden har vi inte hittat.

Att arten passar nybörjaren gäller djuret, inte juridiken. Det här är en CITES-listad art med dokumenterat minskande vilda populationer. Kräv härstamningsintyg av säljaren och köp från uppfödda kullar. Nästan ingen svensk hobbysajt nämner den delen.

Vanliga frågor

Har jag en Brachypelma smithi eller en hamorii?

Om djuret köpts i hobbyn är det med stor sannolikhet B. hamorii. Den art som verkligen är B. smithi lever söder om floden Balsas i Guerrero och är ovanlig i terrarier. Säker bestämning kräver genitalmorfologi, så det går inte att avgöra på ett foto.

Behöver jag CITES-papper för att köpa en?

Inte ett CITES-intyg vid handel inom Sverige eller EU, eftersom arten ligger i bilaga B. Du måste däremot kunna visa att djuret förvärvats lagligt och ett härstamningsintyg från uppfödaren är det som rekommenderas. Import från land utanför EU kräver tillstånd från Jordbruksverket.

Är den farlig?

Nej. Bettet ger enligt genomgångar av terrariebett nästan bara lokal smärta och svullnad. Brännhåren är den reella risken, särskilt om de hamnar i ögat. Använd skyddsglasögon vid arbete i terrariet.

Varför heter curlyhair-spindeln plötsligt Tliltocatl?

Släktet Brachypelma visade sig 2020 inte vara monofyletiskt och delades. Sju arter, däribland albopilosus och vagans, flyttades till det nya släktet Tliltocatl. Rödknäad fågelspindel stannade kvar.

Hur gammal blir den?

Honor når ofta 20 till 30 år i fångenskap. Hanar dör kort efter att de blivit könsmogna, vanligen efter 5 till 10 år. Uppgifterna kommer från uppfödarlitteratur och saknar vetenskapligt underlag.

Källor

Kontrollerade 19 augusti 2026.

  • Mendoza, J. & Francke, O. (2017). Systematic revision of Brachypelma red-kneed tarantulas, and the use of DNA barcodes. Invertebrate Systematics 31(2):157–179. https://doi.org/10.1071/IS16023
  • Mendoza, J. & Francke, O. (2020). Systematic revision of Mexican threatened tarantulas Brachypelma, with a description of a new genus. Zoological Journal of the Linnean Society 188(1):82–147. https://doi.org/10.1093/zoolinnean/zlz046
  • World Spider Catalog, Brachypelma hamorii. https://wsc.nmbe.ch/species/37257/Brachypelma_hamorii
  • World Spider Catalog, Brachypelma smithi. https://wsc.nmbe.ch/species/37262/Brachypelma_smithi
  • World Spider Catalog, artlistorna för Brachypelma och Tliltocatl. https://wsc.nmbe.ch/species-list/3509/taxon
  • Cooper, E. W. T., West, R. & Mendoza, J. (2019). Identification of CITES-listed Tarantulas: Aphonopelma, Brachypelma and Sericopelma species. Commission for Environmental Cooperation. https://www.cec.org/files/documents/publications/11805-identification-cites-listed-tarantulas-aphonopelma-brachypelma-and-sericopelma-en.pdf
  • Fukushima m.fl. (2019). Species conservation profiles of tarantula spiders listed on CITES. Biodiversity Data Journal 7:e39342. https://bdj.pensoft.net/article/39342/
  • Kaderka, Bulantová, Heneberg & Řezáč (2019). Urticating setae of tarantulas. PLOS ONE 14(11):e0224384. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0224384
  • IUCN Red List, Brachypelma hamorii och Brachypelma smithi. https://www.iucnredlist.org/species/66081800/143200954
  • Miljösamverkan Sverige, Exotiska djur som hobby. https://www.miljosamverkansverige.se/wp-content/uploads/Exotiska-djur-som-hobby.pdf
  • Naturvårdsverket, handel med hotade arter. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/arter-och-artskydd/handel/handel-med-hotade-arter/
  • Hauke & Herzig (2021). Love bites – do venomous arachnids make safe pets? https://www.preprints.org/manuscript/202009.0261/v2

Minax Tarantulas är en oberoende faktasajt om spindlar. Vi säljer ingenting och förmedlar inga djur. Läs vidare om goliatfågelspindeln, om blå tarantula eller om fågelspindlarnas gift.

Sidan faktagranskad 19 augusti 2026. Uppgifter som inte gick att belägga – exempelvis den exakta lydelsen i CITES bilaga och det formella beläggat för vem ”smithi” hedrar – är utskrivna som osäkra i texten i stället för utelämnade.

2 svar på ”Mexikansk rödknäad fågelspindel – smithi eller hamorii?”

  1. Jens skriver:
    2022-07-14 kl. 2:18 e m

    Var på besök hos en gammal kompis i helgen som har ett terrarium i vardagsrummet. Jag kunde inte komma till ro i soffan, medvetandes att där befann sig en spindel endast ett fåtal meter bakom min rygg. Detta trots att den befann sig bakom glas och förmodligen aldrig skulle kunna komma ut i rummet utan hjälp.

    Svara
  2. Conny skriver:
    2024-06-08 kl. 9:29 f m

    Hur ger en spindel ”mycket glädje åt dess ägare”?

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Biologi: Klassificering
  • Goliatfågelspindel – Theraphosa blondi
  • Blå tarantula – Cyaneo E
  • Markrörspindel – Atypus E
  • Spindlar i Sverige
  • Familjen Actinopodidae
  • Världens farligaste spindlar
  • Trattminörspindel
  • Brasiliansk vandringsspindel – Phoneutria nigriventer
  • Brun eremitspindel
  • Svart änka
  • Rödryggad spindel
  • Brun änka
  • Röd änka
  • Mexikansk rödknäad fågelspindel – smithi eller hamorii?
  • Phoneutria nigriventer i terrarium – risk, regler och verklighet
  • Gift (Venom)

Senaste kommentarer

  • Anna om Röd änka
  • Conny om Mexikansk rödknäad fågelspindel – smithi eller hamorii?
  • Alex om Goliatfågelspindel – Theraphosa blondi
  • Johanna om Gift (Venom)
  • Jens om Mexikansk rödknäad fågelspindel – smithi eller hamorii?
Copyright © minaxtarantulas.se
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.