Spindlar i Sverige: antal arter, största familjerna, rödlistan och nya arter

Startsidan visar de spindlar du oftast möter, hur de biter och hur stora de är. Här går vi ett steg djupare in i den svenska spindelfaunan som helhet: varför ingen siffra över antalet arter är den enda rätta, vilka familjer som dominerar, var de sällsynta arterna lever och vilka nykomlingar som har tagit sig hit de senaste decennierna.

Hur många spindelarter finns i Sverige?

Svaret beror på vem du frågar och vad som räknas. Spiders of Europe, som drivs av Naturhistorisches Museum Bern, anger 739 arter och 289 släkten för Sverige i sin version från oktober 2026. Som jämförelse har Norge 645 arter, Finland 655 och Danmark 558 i samma databas.

Dyntaxa, den svenska taxonomiska databasen som SLU Artdatabanken förvaltar, listar 805 accepterade spindelarter i 44 familjer. Skillnaden på drygt 60 arter kommer från att Dyntaxa tar med allt som har påträffats i landet. Där finns tre arter änkespindlar, bland dem den amerikanska svarta änkan, som kommit med varor och bilar. Krusnätsspindeln Uloborus plumipes som lever i växthus finns med, liksom nosferatuspindeln Zoropsis spinimana. Alla dessa har kategorin NA i rödlistan, vilket betyder att de inte räknas som etablerade i svensk natur.

För 25 år sedan var siffran lägre. Torbjörn Kronestedt vid Naturhistoriska riksmuseet sammanställde 2001 en preliminär checklista med 704 arter. Ökningen sedan dess beror både på nya fynd av arter som spridit sig hit och på att taxonomer har delat upp arter som tidigare räknades som en.

Svensk spindelforskning har en särställning i världen. Carl Alexander Clerck gav 1757 ut Svenska spindlar med 67 noggrant beskrivna arter. Boken var det första zoologiska verket som konsekvent använde Linnés system med dubbla namn och är den enda källan från tiden före Linnés Systema naturae som godkänts som auktoritet för djurnamn. Ordningens vetenskapliga namn skrivs därför Araneae Clerck, 1757. Mer om hur systemet fungerar finns på sidan om hur spindlar klassificeras.

De största spindelfamiljerna i Sverige

Diagrammet visar antalet arter per familj i Dyntaxa i oktober 2026. Siffrorna inkluderar några få tillfälligt inkomna arter, främst bland klotspindlarna där änkespindlarna hamnar.

Täckvävarspindlarna dominerar på ett sätt som saknar motsvarighet i varmare delar av världen. Globalt är hoppspindlarna störst med 6 988 arter enligt World Spider Catalog, före täckvävarspindlarna med 4 982. I Sverige är förhållandet det omvända. Här finns fem gånger fler täckvävarspindlar än hoppspindlar. De flesta är små dvärgspindlar på några millimeter som lever i förnan, mossan och gräset och som du sällan lägger märke till.

En svensk studie med malaisefällor i skog, publicerad 2016 av Fredrik Arvidsson, Lars J. Jonsson och Klaus Birkhofer, visade att täckvävarspindlarna blir allt mer dominerande ju längre norrut man kommer. Antalet arter på en lokal hängde inte ihop med breddgraden, men sammansättningen ändrades tydligt.

Svenska siffror från Dyntaxa, globala från World Spider Catalog version 27. Båda avlästa 30 oktober 2026.

Svenska spindlar i olika miljöer

Nästan varje svensk miljö har sina egna spindlar. Husens och trädgårdarnas vanliga arter, som husspindlar, dallerspindlar, korsspindlar och hoppspindlar, beskriver vi utförligt i artlistan på startsidan med storlekar och uppgifter om vilka som kan bita.

De ovanliga arterna sitter ofta i miljöer som har blivit sällsynta. Många av namnen i rödlistan säger var arterna hör hemma: klittvargspindel, dynkardarspindel, alvarmånspindel, kärrfuktspindel och fjällvargspindel. Sandiga dyner, kalkhällar på Öland och Gotland, kärr och myrar samt fjällhedarna återkommer gång på gång.

Indelningen bygger på arternas svenska namn och kända livsmiljöer. Kategorierna kommer från SLU Artdatabankens dataset för Rödlista 2025.

Under jord finns en av de mest udda svenska förekomsterna. I tunnelbanestationen Kungsträdgården i Stockholm lever gruvdvärgspindeln Lessertia dentichelis, en spindel på några få millimeter. Magnus Ivarsson vid Naturhistoriska riksmuseet berättade för SVT i januari 2024 att stationen är den enda plats i Sverige där arten har hittats. Även tapetserarspindeln Atypus affinis, som också kallas markrörspindel, håller till i marken. Den är Sveriges enda art i gruppen Mygalomorphae, spindlarna med käkar som hugger nedåt. I Rödlista 2025 står den som nära hotad.

Vattnet har sina specialister. Kärrspindel och skräddarspindel är Sveriges två arter i släktet Dolomedes och båda bedöms som livskraftiga.

Rödlistade spindlar 2025

SLU Artdatabanken publicerade Rödlista 2025 i mars 2026. Av spindlarna är 107 arter rödlistade. Det innebär att ungefär var sjunde svensk spindelart antingen bedöms som hotad, nära hotad, försvunnen eller så dåligt känd att den inte går att bedöma.

Räknat från datasetet The Swedish Red List 2025 (SLU Artdatabanken) som publicerats via GBIF, accepterade arter i ordningen Araneae.

Den enda spindel som räknas som försvunnen från Sverige är stäppvargspindeln Alopecosa schmidti. De tre akut hotade är tvillingsporrspindeln Cheiracanthium pennyi, klittvargspindeln Alopecosa cursor och kärrfuktspindeln Robertus insignis. Starkt hotade är marmorklotspindeln, dynkardarspindeln och kärrmånspindeln.

Kategorin kunskapsbrist är stor bland spindlar: 16 arter har så få fynd att ingen kan säga hur det går för dem. Elva av dem är små täckvävarspindlar eller säckspindlar, de grupper där artbestämning kräver mikroskop.

Nyckelpigespindeln och arbetet för att rädda den

Hanen av nyckelpigespindeln Eresus sandaliatus har en orangeröd ovansida på bakkroppen med fyra stora och två små svarta fläckar. Det är den teckningen som gett arten dess namn. Honan är större och helt sammetssvart, 10 till 15 millimeter lång. Hanen mäter 7 till 10 millimeter enligt Naturvårdsverkets åtgärdsprogram. Arten lever i torr, sandig mark med gles och öppen vegetation, helst i sydvända sluttningar.

År 1993 hittades en ensam vuxen hane nära Eriksdal i Fyledalen, ungefär sju kilometer sydost om Sjöbo i Skåne. Det blev starten för ett långvarigt artskyddsarbete. Naturvårdsverket antog ett åtgärdsprogram 2010 och arbetet pågår fortfarande. Sluttningen slås och krattas varje år. Buskar och skuggande träd tas bort och ett risstaket styr undan dovhjortarna.

I april 2020 rapporterade någon en hane i Artportalen från Laholms kommun i södra Halland. Länsstyrelsen och SLU Artdatabanken inventerade platsen i augusti och hittade så småningom omkring 100 nät i tre små delpopulationer. Platsen saknar formellt skydd. Det är den andra kända lokalen för arten i Sverige.

SLU Artdatabanken skattar antalet reproduktiva djur till omkring 400, med ett spann på 250 till 800, fördelat på de två lokalerna. Arten bedömdes som akut hotad år 2000, starkt hotad 2005 till 2015 och sårbar 2020. I Rödlista 2025 står den kvar som sårbar (VU).

Fridlysta spindlar i Sverige

Nyckelpigespindeln var fridlyst i hela landet från den 1 januari 2000 till den 31 oktober 2026. I den gamla bilaga 2 till artskyddsförordningen var den den enda spindeln. Där stod den under det äldre namnet Eresus cinnaberinus, eftersom de nordliga populationerna först senare skildes ut som Eresus sandaliatus.

Regeringen beslutade i juli 2026 om en ny bilaga 2 som gäller från den 1 november 2026. Listan krymper från knappt 300 till drygt 230 arter, med fler insekter, lavar och svampar men färre växter. Nyckelpigespindeln finns inte med. Den enda spindeln på den nya listan är kärrmånspindeln Agroeca dentigera, som får förstärkt skydd enligt 5 a §. Skyddskategorin bygger på att arten är starkt hotad (EN) i rödlistan. Den lever i kärr och på myrar.

Tapetserarspindeln finns varken på den gamla eller den nya listan. Att nyckelpigespindeln har strukits betyder inte att arbetet för den upphör. Den är fortfarande sårbar i Rödlista 2025 och sluttningen i Fyledalen sköts varje år.

Nykomlingar och tillfälliga gäster

Getingspindeln Argiope bruennichi är den mest synliga nykomlingen. Honan har gula, vita och svarta teckningar på bakkroppen och bygger sitt hjulnät i högt gräs strax ovanför marken, med ett sicksackformat band i mitten. Arten har sedan 1930-talet spridit sig från Medelhavsområdet hela vägen till Norge. Första svenska fyndet gjordes i Skåne 1995 enligt de danska forskarna Nikolaj Scharff och Søren Langemark.

Utbredningen har vuxit snabbt. I GBIF, där de flesta svenska fynd kommer från Artportalen, finns knappt 3 900 fynd av arten i Sverige. Före 2005 var de färre än 20. År 2015 registrerades 129 fynd och 2021 hela 774. Flest fynd kommer från Skåne, Öland, Södermanland och Gotland, men arten är rapporterad upp till Uppland, Värmland och Dalarna och enstaka gånger ännu längre norrut. Den bedöms som livskraftig.

Säckspindeln Clubiona juvenis hittades i Sverige första gången i augusti 2019 på Landsort, den sydligaste ön i Stockholms skärgård. Biologen Raul Vicente fann den medan han studerade fågelflytt. Arten är känd från Baltikum, Finland och Centraleuropa och har troligen flugit hit på spindeltrådar med vinden.

Andra arter kommer med människan och etablerar sig inte. Tre arter änkespindlar finns registrerade i Dyntaxa efter fynd i importvaror och bilar, liksom nosferatuspindeln Zoropsis spinimana. Den sistnämnda sprider sig snabbt i Tyskland och rapporteras nu från Östersjökusten och Schleswig-Holstein. Den tyska naturskyddsorganisationen NABU tror att semesterfirare kan ha fört den med sig i bagaget. Läs mer om svart änka och om hur spindelgift verkar.

Större husspindel är ingen nykomling men har bytt namn till Eratigena atrica. Forskarna Bolzern, Burckhardt och Hänggi visade 2013 att släktet Tegenaria inte var en naturlig grupp och flyttade arten till det nya släktet Eratigena.

Tidslinje: svensk spindelfauna

1. 1757Carl Alexander Clerck ger ut Svenska spindlar med 67 arter. Det blir startpunkten för all vetenskaplig namngivning av spindlar.
2. 1993En hane av nyckelpigespindeln hittas nära Eriksdal i Fyledalen, Skåne.
3. 1995Första svenska fyndet av getingspindel görs i Skåne.
4. 2000Nyckelpigespindeln blir fridlyst och bedöms som akut hotad i rödlistan.
5. 2001Naturhistoriska riksmuseets preliminära checklista räknar 704 svenska spindelarter.
6. 2010Naturvårdsverket antar ett åtgärdsprogram för nyckelpigespindeln.
7. 2013Större husspindel flyttas från Tegenaria till det nya släktet Eratigena.
8. 2019Säckspindeln Clubiona juvenis hittas på Landsort, ny art för Sverige.
9. 2020Nyckelpigespindel upptäcks i Laholms kommun i Halland. Arten flyttas till kategorin sårbar.
10. 2021Rekordår för getingspindeln i Artportalen med 774 fynd.
11. 2026Rödlista 2025 publiceras med 107 rödlistade spindelarter. Spiders of Europe räknar 739 arter för Sverige.
12. 1 november 2026En ny lista över fridlysta arter börjar gälla. Kärrmånspindeln blir fridlyst och nyckelpigespindeln stryks.

Spindlar och klimatet

Getingspindeln är det tydligaste exemplet på en spindel som flyttat norrut, men förklaringen är mer intressant än bara varmare somrar. Henrik Krehenwinkel och kollegor vid Max Planck-institutet för evolutionsbiologi visade i tidskriften Molecular Ecology att västeuropeiska getingspindlar har parat sig med en östlig population som redan var anpassad till kyligare klimat. Blandningen återställde den genetiska variationen på några generationer och gjorde det möjligt för arten att snabbt anpassa sig till kallare områden.

På andra hållet finns arterna i fjällen. Flera av dem står som nära hotade 2025, bland annat fjällvargspindel, fjällhoppspindel och tundratandspindel. Rödlistan anger inte klimat som enda orsak för varje art, så det går inte att säga att uppvärmningen ensam ligger bakom. Fjällarterna är ändå de som har minst utrymme att flytta om förhållandena ändras.

Artbestämning: så vet du vilken spindel du har hittat

Många av de stora och färgglada arterna går att känna igen på ett foto. Korsspindel, getingspindel, blomkrabbspindel och murzebraspindel är exempel. För de flesta av Sveriges drygt 300 täckvävarspindlar räcker inte det. De bestäms på könsorganen, honans epigyn och hanens pedipalper. Det kräver lupp eller mikroskop.

Spiders of Europe på araneae.nmbe.ch är det viktigaste verktyget för den som vill fördjupa sig. Databasen täcker 5 927 europeiska arter med över 63 000 figurer och omkring 7 500 foton. Där finns bestämningsbilder av könsorgan, utbredningskartor och litteratur för varje art.

På samma sätt som människor kan fördjupa sig i nischade intressen som naturstudier eller digitala forum som svenska casinorum finns det en växande grupp som ägnar tid åt att artbestämma, fotografera och studera spindlar i Sverige. Facebookgruppen Spindelnätet, som tidningen Sveriges Natur har skrivit om, samlar många av dem.

Ett bra foto för artbestämning visar spindeln ovanifrån och gärna från sidan. Ta med något som visar storleken, till exempel en linjal eller ett mynt. Fotografera också nätet om spindeln sitter i ett, eftersom nätets form ofta avslöjar familjen. På startsidan finns en guide till nättyperna.

Rapportera dina fynd

Artportalen är Sveriges system för att rapportera observationer av växter och djur. Fynden används av länsstyrelser, kommuner och forskare. Rödlistebedömningarna bygger också på dem. För sällsynta spindlar kan ett enda fynd ändra bilden av var arten finns, vilket fyndet av nyckelpigespindel i Halland 2020 visar.

1. Ta en bild. Fotografera spindeln från flera håll med något som visar storleken. Låt den sitta kvar där du hittade den.
2. Notera plats och datum. Mobilens GPS räcker. Skriv också vilken miljö det var: sandmark, kärr, husvägg, granskog.
3. Skapa ett konto. Registrera dig gratis på artportalen.se.
4. Rapportera bara det du är säker på. Osäkra fynd kan anges på släkte eller familj. Du ansvarar själv för kvaliteten i dina rapporter.
5. Bifoga bilden. Med foto kan andra granska och bekräfta fyndet. Det ökar också värdet för forskningen.

Vanliga frågor

Hur många spindelarter finns det i Sverige?

Omkring 740 etablerade arter. Spiders of Europe anger 739 arter i oktober 2026. Dyntaxa listar 805 eftersom den även räknar arter som bara kommit hit tillfälligt med varor.

Vilken är den största spindelfamiljen i Sverige?

Täckvävarspindlarna, Linyphiidae, med 317 arter i Dyntaxa. De flesta är små dvärgspindlar som lever i förna och mossa.

Finns det fridlysta spindlar i Sverige?

Ja, en. Från den 1 november 2026 är kärrmånspindeln den enda nationellt fridlysta spindeln. Nyckelpigespindeln var fridlyst från år 2000 men finns inte med på den nya listan.

Hur många spindlar är hotade i Sverige?

I Rödlista 2025 är 23 spindelarter hotade: tre akut hotade, tre starkt hotade och 17 sårbara. Ytterligare 67 är nära hotade och 16 har kunskapsbrist.

Kommer det nya spindelarter till Sverige?

Ja. Getingspindeln hittades första gången 1995 och finns nu upp till Mellansverige. Säckspindeln Clubiona juvenis hittades 2019. Andra arter, som änkespindlar och nosferatuspindel, följer med varor och resande men har inte etablerat sig.

Vilka svenska spindlar kan bita?

Några få arter har käkar som tränger igenom människohud. Listan med arter och symtom finns på startsidan. På sidan om spindelgift förklarar vi hur giftet verkar.

Läs också om världens farligaste spindlar och om hur spindlar klassificeras. På sajten finns även guider till groddjur i Sverige och kräldjur i Sverige.

Källor

Visa källor

• Nentwig, W. m.fl. Spiders of Europe, version 10.2026: Species numbers, araneae.nmbe.ch (avläst 30 oktober 2026)
• Dyntaxa. Svensk taxonomisk databas, SLU Artdatabanken, via GBIF, gbif.org (avläst 30 oktober 2026)
• SLU Artdatabanken. The Swedish Red List 2025, dataset via GBIF, gbif.org
• SLU Artdatabanken (2026). Rödlistade arter i Sverige 2025. SLU Artdatabanken rapporterar 37, doi.org/10.54612/a.6scftkgu7u
• World Spider Catalog (2026). Version 27. Natural History Museum Bern, wsc.nmbe.ch
• Kronestedt, T. (2001). Checklist of spiders (Araneae) in Sweden. Preliminär version 2001-02-15, Naturhistoriska riksmuseet, återgiven på encyklopediaareneasuecia.blogspot.com
• Naturvårdsverket (2010). Åtgärdsprogram för nyckelpigespindel 2010-2014. Rapport 6344, naturvardsverket.se
• Naturvårdsverket. Programredovisning nyckelpigespindel 2015-2020, naturvardsverket.se
• Naturvårdsverket (2016). Fridlysta djurarter, naturvardsverket.se
• Artskyddsförordningen (2007:845), bilaga 2 i lydelse från den 1 november 2026 (SFS 2026:1504), riksdagen.se
• Regeringskansliet (2026). Nationell fridlysning: beslut om ändrade bestämmelser och ny artlista, pressmeddelande 14 juli 2026, regeringen.se
• Scharff, N. & Langemark, S. (1997). Hvepseedderkoppen, Argiope bruennichi (Scopoli), i Danmark. Entomologiske Meddelelser 65: 179-182, snm.ku.dk
• GBIF. Förekomster av Argiope bruennichi i Sverige per landskap och år, gbif.org (avläst 30 oktober 2026)
• Krehenwinkel, H. m.fl. Studie om getingspindelns spridning norrut, Molecular Ecology, refererad via BBC, newssniffer.co.uk
• The Local (2019). New spider discovered in Sweden, thelocal.se
• SVT Nyheter (2024). Unik spindel i Kungsträdgårdens tunnelbana kvar, svt.se
• Arvidsson, F., Jonsson, L. J. & Birkhofer, K. (2016). Geographic location, not forest type, affects the diversity of spider communities sampled with malaise traps in Sweden. Annales Botanici Fennici 53: 215-227, lup.lub.lu.se
• Euronews (2026). What to do if bitten by a Nosferatu spider, euronews.com
• Wikipedia: Svenska Spindlar (Clerck 1757), en.wikipedia.org
• Wikipedia: Giant house spider (taxonomi för Eratigena), en.wikipedia.org