Tapetserarspindel (Atypus affinis): Sveriges enda fågelspindelsläkting

Här går vi igenom hur arten ser ut, hur röret är byggt och hur jakten går till. Du får livscykeln år för år, de svenska lokalerna, rödlistans historik sedan 2000 och svaret på varför spindeln brukar kallas Sveriges enda fågelspindel.

Namn och systematik

Arten beskrevs 1830 av Eichwald och heter i dag Atypus affinis Eichwald, 1830 i World Spider Catalog. Det svenska namnet i Artfakta är tapetserarspindel. Namnet syftar på hur spindeln klär sin gång i marken med spinntråd, ungefär som en tapetserare klär en vägg. I Danmark kallas den nordlig fugleedderkop, nordlig fågelspindel. På äldre versioner av den här sidan stod markrörspindel, men det namnet används inte av Artdatabanken eller i svensk facklitteratur.

Den gamla texten här på sajten placerade arten i ”underfamiljen Mygalomorphae”. Det var fel. En underfamilj är en nivå under familjen och slutar på -inae. Mygalomorphae är en infraordning, flera nivåer ovanför familjen. Rätt placering ser du i tabellen nedan, som följer World Spider Catalog och Artfaktas taxonomiska träd.

Artfaktas artbeskrivning kallar Mygalomorphae för underordning. Det är en äldre rangordning som fortfarande syns i svensk text. Artfaktas eget släktträd placerar gruppen under Opisthothelae, vilket motsvarar infraordning. Läs mer om nivåerna i vår guide till klassificering av spindlar.

Varför den kallas Sveriges enda fågelspindel

Alla andra svenska spindlar hör till Araneomorphae, gripkäksspindlarna. Tapetserarspindeln är ensam i Norden om att höra till Mygalomorphae, huggkäksspindlarna. Artfakta kallar den ”vår enda fågelspindel, i vid bemärkelse”. Skillnaden syns på käkarna. Hos huggkäksspindlar pekar de kraftiga käkarna framåt och giftklorna slår nedåt parallellt med varandra, medan gripkäksspindlarnas klor möts som en tång.

Släktskapen ska ändå inte överdrivas. Mygalomorpherna delas i två huvudgrupper. Atypoidea, där tapetserarspindeln ingår, är systergrupp till Avicularioidea, där de egentliga fågelspindlarna i familjen Theraphosidae finns. Det visade en fylogenomisk studie av Marshal Hedin och kollegor 2019. På engelska kallades atypoiderna länge ”atypical tarantulas”, ett namn som går tillbaka till Willis Gertsch 1949.

En tapetserarspindel och en mexikansk rödknäad fågelspindel delar infraordning men inte familj. Andra kända medlemmar i samma infraordning är australiska trattminörspindlar och musspindlarna i Actinopodidae. Vill du se en riktig jätte i gruppen kan du läsa om goliatfågelspindeln.

Kännetecken

• svart till brunaktig
• stora framåtriktade käkar
• ögon samlade i en liten grupp
• lever nästan alltid dold

Artfakta beskriver en ganska stor spindel med stora, kraftiga och framåtriktade käkar. Ögonen sitter samlade i en liten kompakt grupp framtill mitt på framkroppen. Båda könen är svarta eller brunaktiga. Nykläckta ungar är ofta mycket ljusa.

Honan har större och ljusare bakkropp än hanen. Den som ser en tapetserarspindel ute i det fria har oftast hittat en vandrande hane, eftersom honorna nästan aldrig lämnar röret.

Det är lätt att missa röret helt. Artfakta jämför det med spillning från ett litet däggdjur. Grävs det upp liknar det en lillfingertjock tarm med jordig utsida och vit insida.

Storlek: hona, hane och rör

Honan mäter 10-15 mm och hanen 7-9 mm. Artfakta kallar den en ganska stor spindel, men bredvid tropiska fågelspindlar är den liten. Röret den bor i är som bredast drygt en centimeter. Figuren visar måtten i samma skala som en svensk enkrona, som är 19,5 mm i diameter.

Det slutna silkesröret

Tapetserarspindeln gräver först en gång i marken och klär den sedan med spinnväv. Gången går mer eller mindre lodrätt och vindlar ofta två till tre decimeter ned mellan stenar. Diametern är högst en dryg centimeter och många rör är betydligt smalare. Bara några centimeter syns ovan jord. Den delen ligger längs marken eller mot en sten och spindeln täcker den aktivt med sandkorn, jord eller mossa.

Brittiska spindelsällskapet anger ett rör på cirka 25 cm, varav ungefär 5 cm ovan jord. Det stämmer väl med Artfaktas svenska mått. Röret är stängt i båda ändar. Spindeln har ingen öppning att springa ut genom och lever innesluten i sitt rör år efter år. När honan växer gör hon röret både bredare och djupare.

Själva grävandet sker med käkarna. De kraftiga käkarna och de långa giftklorna används som en grävskopa för att lossa och flytta jord, skriver Artfakta.

Så jagar tapetserarspindeln

Den ovanjordiska delen av röret är fällan och spindeln sitter på lur inne i röret. När en fluga, ett bi, en tusenfoting, en gråsugga eller något annat lämpligt byte sätter sig på röret hugger den giftklorna rakt genom spinnväven och in i djuret.

Sedan drar den in bytet genom väggen och äter det i röret. Hela fångsten sker utan att spindeln visar sig. Det är förklaringen till att så få människor har sett en levande tapetserarspindel, trots att det på de bästa lokalerna kan finnas tiotals rör per kvadratmeter.

Fångstmetoden skiljer arten från de flesta svenska spindlar, som jagar med fångstnät eller springer ikapp bytet. Om spindelgift i allmänhet kan du läsa på sidan om spindelgift.

Livscykel och livslängd

Tapetserarspindeln är en av få svenska spindlar som lever mer än ett par år. De flesta spindlar blir inte ens ett år gamla. Artfakta skriver att honorna uppskattas kunna bli 7-10 år och att hanarna sannolikt blir runt 4 år. British Arachnological Society anger upp till åtta år. Exakt hur gamla de kan bli är inte känt.

1. År 1-4Ungen bygger ett eget litet rör och vidgar det i takt med att den växer. Könsmognaden kommer först efter ungefär fyra år.
2. Hösten när hanen är vuxenDen könsmogna hanen lämnar sitt rör och letar upp en hona. Efter parningen bor han kvar i hennes rör.
3. Året efter parningenHanen dör. Honan lägger en äggkokong inne i röret och ungarna kläcks under sommaren.
4. Vintern därpåHonan övervintrar ensam med ungarna i röret.
5. Våren därefterUngarna lämnar honan och sprider sig för att bygga egna rör. Honan kan para sig igen, närmare två år efter förra parningen.

Tidslinjen följer Artfakta. Wikipedia och Spiders of Europe beskriver samma förlopp men skriver att hanen dör strax efter parningen.

Ungarna sprider sig dåligt, så kolonier som ligger bara några kilometer från varandra kan vara helt isolerade. En genetisk studie av Pedersen och Loeschcke 2001 undersökte just sådana utkantsbestånd i norra Europa.

Hanarnas vandring

På hösten tar sig de könsmogna hanarna ut ur sina rör. De vandrar över marken och kan då hamna i fallfällor som forskare gräver ned. Det är den enda gången i livet som en tapetserarspindel lämnar sitt rör.

När hanen hittar en honas rör stannar han tvärt, som förstenad, enligt Artfakta. Sedan trummar han snabbt med vibrerande palper och ben. Efter en stund, med pauser, öppnar han röret och kliver in. Trummandet gör att honan inte uppfattar honom som ett byte.

Brittiska källor anger att hanar oftast ses vandra på hösten men även på våren. I Sverige beskriver Artfakta bara höstvandringen.

Utbredning i Sverige

• Skäralid
• Kullaberg
• Stenshuvud
• Karlskrona

Arten är känd från en handfull lokaler i Skåne och Blekinge: Skäralid, Kullaberg, Stenshuvud och Karlskrona. Alla förekomster ligger i kraftigt soluppvärmda, mer eller mindre sydvända branta sluttningar som är skyddade mot vind. Den gamla texten på sajten beskrev skogar och fuktiga marker som livsmiljö. Det stämmer inte.

Kullabergsbeståndet beskrevs redan 1958 i tidskriften Fauna och Flora, i en artikel med rubriken ”En skånsk fågelspindel”. Där finns arten i ett begränsat område mellan Ransvik och Solvik, ofta i ljungtuvor, lövförna och grästuvor med stenar eller klippor precis bakom. Som mest har 90 rör hittats på Kullaberg. Årliga eftersök de senaste 15 åren visar att arten fortfarande är vanlig på lämpliga ställen nära ekkratten mellan Mölle och Ransvik.

I Skäralid hittades arten första gången 1994. Lokalen är ett par hundra meter lång men bara ett par meter bred, i skogsbrynet mot en öppen rasbrant. Där har hundratals rör hittats och som mest 60 rör på en enda kvadratmeter. Både Kullaberg och Skäralid bedöms hysa mer än 1 000 individer. På Stenshuvud hittades bara några få rör i en öppen sydöstsluttning 1997.

Mikroklimatet förklarar valet av plats. En solig augustidag i Skäralid mättes 55 °C bland småstenarna i den öppna rasbranten. I markytan där spindeln bor var det 24 °C. Längst ned i dalen var det bara 16 °C.

Fler lokaler finns troligen, men arten har förgäves eftersökts på flera lämpliga platser i södra Sverige. På vår översikt över spindlar i Sverige ser du vilka andra arter som delar landet med den.

Utbredning i Europa och övriga Atypus-arter

World Spider Catalog anger utbredningen Europa från Storbritannien och Portugal till Ukraina. Arten finns även i Nordafrika. I Artfakta nämns Vitryssland som östgräns. Nordligaste fynden är gjorda i Skottland. I Danmark finns arten på Själland, Bornholm, några öar och flera lokaler på Jylland. Den är starkt hotad (EN) på den danska rödlistan.

På Irland fanns arten länge med i faunalistorna på grund av ett enda fynd från 1896. I dag bedöms det som en sannolik inkommen plantskoleimport.

Släktet Atypus har 38 arter enligt World Spider Catalog. De flesta lever i Östasien. Tre finns i Europa. Bara tapetserarspindeln finns i Sverige:

Livsmiljöerna enligt Řezáč, Řezáčová och Pekár (2007), som studerade de tre arterna på över 50 lokaler i Tjeckien. A. piceus är släktets typart.

Řezáč och kollegor fann att varje art har sin egen nivå av kontinentalt mikroklimat. Tapetserarspindeln är den mest atlantiska av de tre. Det passar med att den är den enda som når Storbritannien och Skandinavien.

Rödlistestatus i Sverige

I Rödlista 2025 bedöms tapetserarspindeln som nära hotad (NT) enligt kriteriet B2a. SLU Artdatabanken skattar antalet lokalområden till 10, med spannet 8-25. Förekomstarean bedöms till 50 km² och utbredningsområdet till 10 000 km². Inga tecken finns på betydande populationsförändring. Antalet kända lokaler har ökat på senare år och arten gynnas av ett varmare klimat. Flera lokaler växer ändå långsamt igen.

Hotet är inte akut eftersom de flesta lokalerna ligger i skyddade områden. På sikt kan igenväxning drabba Kullaberg och Stenshuvud. Artfakta föreslår försiktig röjning av buskar i de igenväxande sluttningarna. I England rekommenderas samma sak, men utan tramp från betesdjur. En del insamling har förekommit. Artfakta bedömer den som marginell, eftersom arten inte alls passar att hålla i lägenhet.

Var och när kan man se tapetserarspindeln?

Rören finns där spindlarna lever hela året, eftersom honorna aldrig lämnar dem. De är ändå svåra att hitta även för den som vet var de ska sitta. Leta vid foten av stenar och klippor i sydvända, varma branter. Titta efter små jordiga strängar som ser ut som spillning.

Gräv inte upp rören. Ett rör som spindeln byggt och vidgat under flera år förstörs på några sekunder. Lokalerna ligger i skyddade områden där föreskrifter i regel förbjuder att man stör eller samlar djur. Fotografera i stället och rapportera fyndet i Artportalen.

Chansen att se själva spindeln är störst på hösten, när hanarna vandrar. En svart spindel med kraftiga käkar som promenerar över en solig stig på Kullaberg en höstdag kan mycket väl vara en tapetserarspindelhane.

Verktyget ger en fingervisning. Säker artbestämning kräver ofta en spindelkännare eller en bra bild.

Vanliga frågor

Vad heter Atypus affinis på svenska?

Tapetserarspindel, enligt SLU Artdatabanken. Namnet markrörspindel förekommer men är inte etablerat. Familjen Atypidae kallas pungnätsspindlar.

Är tapetserarspindeln en fågelspindel?

Inte i strikt mening. Den hör till samma infraordning, Mygalomorphae, men till familjen Atypidae och överfamiljen Atypoidea. De egentliga fågelspindlarna i familjen Theraphosidae hör till systergruppen Avicularioidea. Artfakta kallar den Sveriges enda fågelspindel ”i vid bemärkelse”.

Hur stor blir en tapetserarspindel?

Honan blir 10-15 mm och hanen 7-9 mm i kroppslängd. Röret är högst drygt en centimeter brett och kan gå två till tre decimeter ned i marken.

Hur gammal blir tapetserarspindeln?

Den blir könsmogen vid ungefär fyra års ålder. Honor uppskattas leva 7-10 år och hanar runt fyra år. British Arachnological Society anger upp till åtta år.

Var i Sverige finns tapetserarspindeln?

Arten är känd från Skäralid, Kullaberg och Stenshuvud i Skåne samt Karlskrona i Blekinge. Alla lokaler är varma, sydvända branter med sten.

Är tapetserarspindeln rödlistad?

Ja. I Rödlista 2025 är den nära hotad (NT). År 2020 var den sårbar (VU) och 2005-2015 starkt hotad (EN).

Kan man hålla tapetserarspindel i terrarium?

Nej. Den är rödlistad och lever på skyddade lokaler. Enligt Artfakta passar arten inte alls i fångenskap. Vill du ha en spindel i terrarium finns uppfödda fågelspindlar, till exempel Chromatopelma cyaneopubescens.

Läs också om världens farligaste spindlar. På startsidan hittar du alla spindlar i Sverige och världen.

Källor

Visa källor

• SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: tapetserarspindel (Atypus affinis), artinformation och rödlistebedömningar 2000-2025, artfakta.se
• World Spider Catalog: Atypus affinis Eichwald, 1830, wsc.nmbe.ch
• Hedin, M. m.fl. (2019). Phylogenomic analysis and revised classification of atypoid mygalomorph spiders. PeerJ 7:e6864, peerj.com
• Řezáč, M., Řezáčová, V. & Pekár, S. (2007). The distribution of purse-web Atypus spiders in central Europe is constrained by microclimatic continentality and soil compactness. Journal of Biogeography 34: 1016-1027, arachnology.cz
• British Arachnological Society: Bug Club, purseweb spider, britishspiders.org.uk
• Wikipedia: Atypus affinis, med hänvisning till Nentwig m.fl., Spiders of Europe, en.wikipedia.org
• Wikipedia: Atypus, artlista enligt World Spider Catalog, en.wikipedia.org
• Pedersen, A.A. & Loeschcke, V. (2001). Conservation genetics of peripheral populations of the mygalomorph spider Atypus affinis in northern Europe. Molecular Ecology 10: 1133-1142.
• Hallander, H. (1958). En skånsk fågelspindel, Atypus affinis. Fauna och Flora 53: 67-76.