Rödryggad spindel (Latrodectus hasselti): bett, motgift och kannibalism

Bett av rödryggad spindel är den vanligaste förgiftningen i Australien, enligt den medicinska webbplatsen LITFL. Här går vi igenom var spindeln finns i dag, vad som händer vid ett bett och varför läkarna har ändrat sin syn på motgiftet, men också varför hanen själv lägger sig till rätta för att bli uppäten.

Vilken art är rödryggad spindel?

Arten beskrevs av den svenske araknologen Tamerlan Thorell 1870 under namnet Latrodectus hasseltii. Länge räknades den som en underart av svarta änkan. På 1970-talet skrevs den som Latrodectus mactans hasselti. Ray Forster lyfte 1995 ut den ur L. mactans. I World Spider Catalog står den i dag som egen art. Där finns även ett antal äldre namn som räknas som synonymer, bland andra L. scelio och L. ancorifer.

Enligt Australian Museum är dess närmaste släkting nyzeeländska katipo, Latrodectus katipo. En helt annan gren av släktet är den som den bruna änkan tillhör.

Hur stor är rödryggad spindel?

Honan är omkring 1 cm lång, ungefär som en stor ärta, med smala ben. Hanen är 3-4 mm och väger enligt Cornell University bara omkring 2 procent av vad honan väger. Den sydliga svarta änkan i Nordamerika är något större, med en kropp på omkring 12,5 mm.

Så ser den ut

Grundfärgen hos honan är svart, ibland brunaktig, med ett orange till rött band längs bakkroppens ovansida. Bandet kan vara avbrutet. På undersidan sitter ett rött eller orange timglas. Unga djur har extra vita teckningar på bakkroppen.

Hanen ser helt annorlunda ut. Han är ljusbrun med vita teckningar ovanpå bakkroppen och ett blekt timglas på undersidan. De röda partierna är otydligare än hos honan. Det röda ryggbandet hos honan är det tecken som de flesta känner igen arten på.

Var finns rödryggad spindel?

I Australien finns arten i hela landet, framför allt i störda miljöer och i städer. Den är vanligare i tempererade områden än i de kallaste delarna i söder. Nimorakiotakis och Winkel nämner Alice Springs, Perth och Brisbane som särskilt drabbade, medan Tasmanien har minst antal bett. World Spider Catalog anger utbredningen som Sydostasien till Australien, men japanska myndigheter beskriver det ursprungliga området som möjligen Australien och oklart.

Den gamla uppgiften att arten lever i Sydostasien och Nya Zeeland behöver nyanseras. I Nya Zeeland är den införd, inte inhemsk. Samma sak gäller Japan, Indien och Pakistan enligt World Spider Catalog.

I Nya Zeeland lever spindeln i Central Otago på hotade insekter, bland annat skalbaggen Prodontria modesta som bara finns kring Alexandra. Forskarna Vink och Phillips vid AgResearch har visat att arten har parat sig med den skyddade inhemska katipon. De varnar för att den rödryggade spindeln kan konkurrera ut katipon eller få den att försvinna genom korsning. Deras klimatmodell pekar ut Auckland, Hamilton, Tauranga och flera andra städer på Nordön som gynnsamma för arten.

Till Japan kom den troligen med byggmaterial eller andra transporter. Sedan oktober 2015 är hela släktet Latrodectus klassat som invasiv främmande art där. Import, transport och innehav är förbjudet. Ingen änkespindel lever fritt i Sverige. De registrerade fynden går vi igenom på sidan om svarta änkan.

Nätet och var den bor

Den rödryggade spindeln bor nära människor. Australian Museum räknar upp torra skyddade platser som stenar, stockar, buskar, skrothögar, förråd och toaletter. Nätet är ett trassligt nystan med en trattliknande gömma i överkanten. Från nystanet löper lodräta klibbiga fångsttrådar ned till marken.

Honan lämnar sällan nätet. Hon kan göra upp till tio runda äggsäckar på omkring 1 cm, var och en med omkring 250 ägg. Spermier från en parning kan hon lagra i upp till två år och lägga flera kullar av dem. Ungarna är kannibaler och äter både okläckta ägg och sina syskon.

Hanen som offrar sig

Namnet änkespindel kommer från tanken att honan äter upp hanen. Hos den rödryggade spindeln stämmer det ofta. Hanen gör en kullerbytta under parningen och lägger sin bakkropp rakt över honans käkar.

Andrades forskargrupp beskriver förloppet med stöd av en studie av Ray Forster från 1992. Några sekunder efter att hanen fört in sitt parningsorgan ställer han sig på huvudet och vrider sig 180 grader. Han landar med bakkroppens ovansida över honans gifttänder. De flesta honor börjar genast utsöndra matsmältningsvätska och tränger in i hanens bakkropp, men hanen fortsätter att överföra spermier medan han äts. Parningen kan pågå i upp till en halvtimme.

Maydianne Andrade visade 1996 i tidskriften Science att offret lönar sig. Hanar som blev uppätna parade sig längre och befruktade fler ägg än hanar som överlevde. Honor som ätit sin första partner avvisade också oftare nya friare. Andrade tolkade detta som ett belägg för att självmord under parningen kan vara en anpassning.

I en uppföljande studie 2003 visade Andrade varför hanen har så lite att förlora. 65 procent av parningarna slutar med att honan äter hanen. Över 80 procent av hanarna dör innan de ens hittat en hona. Utan kannibalism skulle en hane i genomsnitt få mindre än ett tillfälle till parning under sitt liv. Större hanar eller hanar i bättre kondition hade inte bättre utsikter.

Alla hanar offrar sig inte. Forskare från Kanada och Israel visade 2016 i Biology Letters att hanar av änkespindlar kan para sig med honor som ännu inte är könsmogna. Sådana parningar slutar sällan med kannibalism. Den unga honan sparar spermierna tills hon är vuxen. Hanen kan överleva och para sig igen. Omkring en tredjedel av de unga rödryggade honor som samlades in hade redan parat sig.

Giftet

Som alla änkespindlar har den rödryggade spindeln ett nervgift som kan ge latrodektism. Mer om hur giftet verkar finns i vår genomgång av spindelgift. Mängden gift är liten. När 590 spindlar dissekerades 1955-1957, under åren då motgiftet togs fram, innehöll var och en mellan 0,08 och 0,32 mg gift. Det skriver Saul Wiener i Medical Journal of Australia 2003.

Bara honans bett räknas som farligt, enligt Australian Museum. I Isbisters och Grays studie fanns ändå två bekräftade bett av hanar. Ett av dem gav svår smärta i tolv timmar men inga symtom i resten av kroppen. Många bett blir verkningslösa, enligt museet.

Vad händer vid ett bett?

Bettet gör oftast inte ont i början. Efter fem till tio minuter kommer en intensiv lokal smärta. Inom ungefär en timme börjar bettstället svettas och håret resa sig. Smärtan sprider sig sedan uppåt och kan bli regional eller allmän, till exempel i bäckenet, ryggen, magen eller bröstet. Kraftig svettning, illamående, kräkningar, huvudvärk och förhöjt blodtryck kan följa. Obehandlade symtom brukar gå upp och ned i en till fyra dagar.

Den bästa bilden av hur bett yttrar sig kommer från Geoffrey Isbister och Michael Gray. De följde 68 personer som bitits av spindlar som experter sedan identifierat, mellan 1999 och 2002.

Medianen för smärtans längd var 36 timmar och för alla symtom 48 timmar. De flesta bett skedde under den varma årstiden, december till april. Tilltagande smärta inom första timmen och svettning kring bettet var de tecken som bäst skilde bett av rödryggad spindel från andra spindelbett.

Hur många som bits varje år är osäkert. Den australiska medicinska webbplatsen LITFL uppskattar 5 000 till 10 000 bett per år. Australian Museum anger att mer än 250 fall får motgift varje år och att lindriga förgiftningar troligen inte rapporteras. Ovanliga komplikationer som hjärtmuskelinflammation och muskelsönderfall finns beskrivna. Hos små barn kan ett bett visa sig som plötslig otröstlig gråt eller magsmärta, enligt Perth Children’s Hospital.

Dödsfall före och efter motgiftet

Den gamla texten på sajten påstod att inga dödsfall rapporterats. Det stämmer inte. Före motgiftet dog människor av bett av rödryggad spindel. Nyzeeländska encyklopedin Te Ara anger omkring ett dussin dödsfall i Australien innan ett specifikt motgift infördes 1956. Nimorakiotakis och Winkel skriver i Australian Family Physician att minst 14 dödsfall rapporterades före motgiftet.

Efter 1956 ser bilden annorlunda ut. Inga dödsfall rapporterades från 1955 och framåt fram till ett fall i norra New South Wales, som inte fick motgift och där sambandet med bettet inte var klart. Australian Museum skriver att inga dödsfall har inträffat sedan motgiftet infördes. Om spindlar som verkligen har dödat människor kan du läsa mer i listan över världens farligaste spindlar.

Motgiftet: från standard till ifrågasatt

Motgiftet mot rödryggad spindel har länge varit det mest använda motgiftet i Australien. Synen på det har ändrats i takt med att forskarna börjat testa det i kontrollerade studier.

1. Före 1956Omkring ett dussin, enligt andra källor minst 14, dödsfall rapporteras i Australien.
2. 1955-1957Gift från 590 spindlar tas fram för att utveckla motgiftet.
3. 1956Motgiftet införs. Standarddosen är 500 enheter, som enligt Wiener neutraliserar 5 mg gift i provrör.
4. 1999-2002Isbister och Gray följer 68 bekräftade bett. Sex patienter som fick motgift i muskeln var inte oftare smärtfria efter ett dygn än 17 som inte fick det, men studien var för liten för att utesluta en effekt.
5. 2008Den första RAVE-studien jämför motgift i muskeln med motgift direkt i blodet.
6. 2014RAVE-II jämför motgift med placebo hos 224 patienter. Motgiftet ger ingen statistiskt säker förbättring.
7. I dagAnvändningen har minskat. De flesta toxikologer reserverar motgiftet för fall där vanlig smärtlindring inte räcker.

RAVE-II leddes av Geoffrey Isbister och publicerades i Annals of Emergency Medicine. Alla 224 deltagare var äldre än sju år, hade svår smärta efter bettet och fick först standardiserad smärtlindring. Sedan fick hälften motgift i blodet och hälften koksaltlösning. Efter två timmar hade 23 procent i placebogruppen och 34 procent i motgiftsgruppen fått tydligt mindre ont. Skillnaden på 10,7 procentenheter var inte statistiskt säker (p = 0,10). Bland dem med symtom i hela kroppen försvann symtomen hos 22 procent med placebo och 26 procent med motgift. Fyra av 112 som fick motgift, 3,6 procent, fick en akut överkänslighetsreaktion.

Författarnas slutsats var att motgift utöver smärtlindring inte förbättrade smärtan eller de allmänna symtomen signifikant. Studien bevisar inte att motgiftet är verkningslöst. Konfidensintervallet sträckte sig från 1,1 procentenheter sämre till 22,6 procentenheter bättre än placebo, så en måttlig effekt kan inte uteslutas. Perth Children’s Hospital skriver att erfarenheten där antyder en möjlig nytta hos små barn och att en tillbakablickande genomgång av barn tyder på viss effekt.

Behandling och första hjälpen

Råden från Australian Museum, Australian Family Physician och Perth Children’s Hospital stämmer i stort överens:

1. Kyl bettet. Lägg en ispåse eller kall kompress på bettstället, högst 20 minuter åt gången enligt Perth Children’s Hospital.
2. Inget tryckförband. Tryckförband rekommenderas inte vid bett av rödryggad spindel. Det kan öka smärtan.
3. Vanlig smärtlindring. Paracetamol eller ibuprofen är första steget. Målet är att få ned smärtan till en uthärdlig nivå, inte att bli helt smärtfri.
4. Spara spindeln. En spindel eller en bild av den gör det lättare att ställa rätt diagnos.
5. Sök vård vid kraftiga symtom. Smärta som inte går över med vanlig värkmedicin, kräkningar, svår huvudvärk eller kollaps är skäl att åka till sjukhus. I Australien svarar Poisons Information Centre på 13 11 26.

På sjukhus ges i första hand starkare smärtlindring. Motgift kan övervägas vid ihållande smärta trots behandling, efter samråd med en specialist i akutmedicin eller toxikologi. Barn och gravida som behöver motgift ska få det, betonar LITFL.

Bett av rödryggad spindel: vad gör jag?

Verktyget ger allmänna råd utifrån symtomen och källorna ovan men ersätter inte vården. Vid andningsbesvär eller kollaps ringer du alltid larmnumret direkt.

Änkespindlarna jämförda

Fyra änkespindlar har egna artiklar på sajten. Tabellen visar hur de skiljer sig åt.

Läs också om trattminörspindeln och musspindlarna, två andra spindlar med kraftigt gift som finns i Australien.

Vanliga frågor

Kan man dö av ett bett av rödryggad spindel?

Före 1956 hände det, med omkring ett dussin till minst 14 dödsfall i Australien beroende på källa. Sedan motgiftet infördes har inga säkra dödsfall rapporterats, men bettet kan ändå ge svår smärta i flera dygn.

Fungerar motgiftet?

Effekten är osäker. I RAVE-II fick 34 procent med motgift och 23 procent med placebo tydligt mindre ont efter två timmar, en skillnad som inte var statistiskt säker. Motgiftet ges i dag främst när vanlig smärtlindring inte räcker.

Finns rödryggad spindel i Nya Zeeland?

Ja, men den är införd. Bestånd finns i Central Otago och New Plymouth. Arten noterades första gången i början av 1980-talet. Nya Zeelands egen änkespindel är katipo.

Varför äter honan upp hanen?

Hanen erbjuder sig själv genom att göra en kullerbytta upp på honans käkar. Uppätna hanar parar sig längre och blir far till fler ungar. Eftersom över 80 procent av hanarna dör innan de hittar en hona har de lite att förlora.

Ska man lägga tryckförband vid bett?

Nej, tryckförband rekommenderas inte vid bett av rödryggad spindel eftersom det kan öka smärtan. Lägg i stället en ispåse eller kall kompress på bettet.

Kan hanen bita?

Det är ovanligt men har hänt. I Isbisters och Grays studie av 68 bett kom två från hanar. Ett av dem gav svår smärta i tolv timmar.

Läs också om de andra änkespindlarna: svarta änkan, den världsresande bruna änkan och Floridas sällsynta röda änka. På startsidan hittar du alla spindlar på sajten.

Källor

Visa källor

• World Spider Catalog (2026). Latrodectus hasselti Thorell, 1870. Natural History Museum Bern, wsc.nmbe.ch
• Australian Museum: Redback spider, australian.museum
• Nimorakiotakis, B. och Winkel, K. D. (2004). Spider bite: the redback spider and its relatives. Australian Family Physician 33(3): 153-157, racgp.org.au
• Isbister, G. K. och Gray, M. R. (2003). Latrodectism: a prospective cohort study of bites by formally identified redback spiders. Medical Journal of Australia 179(2): 88-91, mja.com.au
• Wiener, S. (2003). Brev om Isbister och Gray. Medical Journal of Australia 179(8): 455-456, mja.com.au
• Isbister, G. K. m.fl. (2014). Randomized controlled trial of intravenous antivenom versus placebo for latrodectism: the second Redback Antivenom Evaluation (RAVE-II) study. Annals of Emergency Medicine 64(6): 620-628, ses.library.usyd.edu.au
• Perth Children’s Hospital: Spider bite, Emergency Department Guidelines, pch.health.wa.gov.au
• Life in the Fast Lane (LITFL): Redback spider envenoming, litfl.com
• Te Ara, the Encyclopedia of New Zealand: Venomous spiders, teara.govt.nz
• Andrade, M. C. B. (1996). Sexual selection for male sacrifice in the Australian redback spider. Science 271: 70-72, doi.org
• Andrade, M. C. B. (2003). Risky mate search and male self-sacrifice in redback spiders. Behavioral Ecology 14(4): 531-538, ideas.repec.org
• Andrade Lab, University of Toronto Scarborough: Terminal investment, utsc.utoronto.ca
• Cornell Chronicle: Extreme behavior lures Cornell student entomologist to Western Australia, news.cornell.edu
• Copulation with immature females increases male fitness in cannibalistic widow spiders (2016). Biology Letters, pmc.ncbi.nlm.nih.gov
• Vink, C. J. m.fl. (2011). The invasive Australian redback spider, Latrodectus hasseltii: current and potential distributions, and likely impacts. Biological Invasions 13: 1003-1019, link.springer.com
• AgResearch (2010). Research shows that redback spiders could spread, scoop.co.nz
• National Institute for Environmental Studies, Japan: Latrodectus hasselti, nies.go.jp
• Noordijk, J. (2023). Een Europese zwarte weduwe Latrodectus tredecimguttatus lift met een caravan mee naar Nederland. Nederlandse Faunistische Mededelingen 60, natuurtijdschriften.nl
• Eiden, A. och Kaufman, P. E. Southern black widow, Latrodectus mactans. UF/IFAS Featured Creatures EENY 560, edis.ifas.ufl.edu