Kort svar. Brasiliansk vandringsspindel, Phoneutria nigriventer, har ett av världens medicinskt starkaste spindelgifter. Den kliniska verkligheten är ändå mild: av 422 dokumenterade bett var 89,8 procent lindriga och 0,5 procent svåra. Ett dödsfall inträffade, ett litet barn.
Släktet rymmer nio arter, inte ett fyrtiotal som ofta uppges. Endast 2,3 procent av de bitna behövde motgift.
Arten är ett av få fall där rubrikerna och de kliniska siffrorna pekar åt rakt motsatt håll. Den här sidan går igenom vad som är mätt: giftets verkningsmekanism, den största publicerade patientserien, motgiftet och de två uppgifter om arten som cirkulerar mest och som båda är fel.
Nio arter, inte fyrtio
Uppgiften att släktet skulle rymma omkring fyrtio arter återkommer på mängder av sidor, också på den här sajten tidigare. Den går inte att belägga mot någon källa och motsägs direkt av World Spider Catalog, som är den auktoritativa artdatabasen. Nio giltiga arter finns i dag.
Historiken går åt andra hållet. Simó och Brescovit skalade 2001 ned släktet till fem arter genom att slå ihop keyserlingi och pertyi med nigriventer. Martins och Bertani återupprättade båda 2007 och beskrev eickstedtae. Hazzi och Hormiga återupprättade depilata i mars 2021.
| Art | Utbredning |
|---|---|
| P. bahiensis | Brasilien |
| P. boliviensis | Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, Brasilien |
| P. depilata | Guatemala, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, Panama, Colombia, Ecuador |
| P. eickstedtae | Brasilien |
| P. fera – typarten | Colombia, Ecuador, Peru, Brasilien, Surinam, Guyana |
| P. keyserlingi | Brasilien |
| P. nigriventer | Brasilien, Uruguay, Paraguay, Argentina |
| P. pertyi | Brasilien |
| P. reidyi | Colombia, Venezuela, Peru, Brasilien, Guyana |
P. nigriventer beskrevs av Keyserling 1891 och tillhör familjen Ctenidae. Den når längst söderut av alla arter i släktet och är den enda som förekommer i Uruguay och Argentina.
Storlek
Här spretar källorna. Den enda uppgift med taxonomisk förankring kommer från Martins och Bertani 2007 och gäller släktet som helhet: kroppslängd 17 till 48 mm och benspann 13 till 18 cm. Populärkällor anger 3 till 5 cm kropp och omkring 15 cm benspann, vilket ryms inom det spannet men inte går att koppla till en mätning av just nigriventer.
Ben och käkar är ofta rödfärgade och undersidan av de främre benen bär kontrasterande svarta och ljusa band. Grundfärgen är brun med ljusare fläckar, med geografisk variation.
”Aggressiv” är fel ord
Beteendet är i grunden defensivt. Spindeln reser de främre benparen rakt upp, höjer framkroppen och sprär käkarna och följer hotets rörelser i sidled. Det är en varningssignal som föregår bett, inte ett angrepp. Att den skulle attackera oprovocerat går inte att belägga.
Den jagar aktivt om natten och bygger inget fångstnät. På dagen gömmer den sig under stockar, i lövförna, i bananstånd och i och kring bostäder – i kläder, skor och skjul.
Därför bits folk mitt på dagen av en nattaktiv spindel
I den största publicerade patientserien skedde 76,5 procent av betten dagtid och 54,5 procent i hemmet. Bett sker när människan når in där spindeln vilar, inte när spindeln jagar. Foten drabbades i 40,9 procent av fallen och handen i 34,3 procent.
Giftet
Giftet delas in i fraktioner med olika måltavlor. PhTx1 hämmar neuronala natriumkanaler. PhTx3 verkar på kalciumkanaler. PhTx4 är insekticid. PhTx2 är den fraktion som ger de mest omtalade effekterna hos människa.
| Fraktion | Måltavla | Effekt |
|---|---|---|
| PhTx1 | Natriumkanaler, Nav1.2 | Tillståndsberoende hämmare |
| PhTx2 | Natriumkanaler, fördröjd inaktivering | Fraktionen bakom priapism |
| PhTx3 | Kalciumkanaler | PnTx3-6 verkar mot långvarig smärta, PnTx3-3 och 3-4 skyddar mot celldöd efter ischemi |
| PhTx4 | Insektsnatriumkanaler | Insekticid, hämmar glutamatupptag |
| Nigriventrin | Piperidinderivat | Neuroaktiv, ger kramper |
Priapism och kväveoxid
Effekten är verklig och mekanismen är utredd. Toxinet PnTx2-6 fördröjer inaktiveringen av natriumkanaler i nitrerga nervändar, vilket ökar frisättningen av kväveoxid och höjer cGMP i corpus cavernosum. Effekten kräver fungerande nNOS: i möss som saknar enzymet uteblir den helt.
Därifrån går två spår av läkemedelsutveckling. Det ena undersöker PnTx2-6 mot erektil dysfunktion, särskilt hos diabetiker som svarar dåligt på vanliga läkemedel – i diabetiska möss förstärktes effekten med 65 procent. Det andra är starkare belagt: Phα1β, som är PnTx3-6, blockerar kalciumkanaler av N-typ och jämförs med det godkända smärtläkemedlet ziconotid, med bättre säkerhetsprofil i djurmodeller. Båda spåren befinner sig på preklinisk nivå.
Vad ett bett gör
Den största publicerade serien omfattar 422 patienter vid ett brasilianskt sjukhus mellan januari 1984 och december 1996. Patienterna var mellan nio månader och 99 år, med medianåldern 29 år.
422 bett fördelade efter svårighetsgrad. De två svåra fallen syns knappt i skalan, vilket är poängen. Exakta tal i tabellen nedan.
| Svårighetsgrad | Andel | Kommentar |
|---|---|---|
| Lindriga | 89,8 % | Lokal smärta, ofta enbart lokalbedövning som behandling |
| Måttliga | 8,5 % | Intensiv smärta, svettning, kräkningar, oro, förhöjt blodtryck |
| Svåra | 0,5 % | Två fall, båda barn. Chock och lungödem är komplikationerna |
| Utan förgiftning | 1,2 % | Bett utan att gift avgetts |
| Dödsfall | 1 | Ett barn, avled nio timmar efter bettet |
| Fick motgift | 2,3 % | Tio patienter: två svåra och åtta måttliga fall |
Smärta förekom i 92,1 procent av fallen och svullnad i 33,1 procent. Behandlingen var i huvudsak lokalbedövning: enbart lokalanestesi i 32,0 procent av fallen, lokalanestesi plus smärtstillande i 20,6 procent och enbart tabletter i 25,1 procent.
Riskgrupperna är tydliga. Barn under tio år och vuxna över sjuttio drabbas hårdare. Båda de svåra fallen i serien var barn, liksom det enda dödsfallet. Samma mönster återvänder i en senare översikt av släktet från 2018.
Motgiftet
Instituto Butantan i São Paulo tillverkar ett trivalent serum som neutraliserar gift från eremitspindeln Loxosceles gaucho, Phoneutria nigriventer och skorpionen Tityus serrulatus. Det består av F(ab’)²-fragment från häst och ges intravenöst.
- Lindriga fall: inget serum. Behandlingen är smärtlindring.
- Måttliga fall: två till fyra ampuller.
- Svåra fall: fem till tio ampuller.
Priapism räknas i tillverkarens egen doseringsanvisning som ett tecken på svår förgiftning, tillsammans med riklig svettning, salivflöde, kraftiga kräkningar, chock och akut lungödem.
Hur många bits varje år?
Brasiliens hälsoministerium registrerade 23 016 bett av Phoneutria mellan 2017 och 2021, ungefär 4 600 per år. Det motsvarar 13,67 procent av de spindelolyckor där arten angetts. Södra regionen står för drygt halva antalet, med Paraná som enskilt största delstat.
Uppgiften att 2 700 bett skulle ha registrerats 2006, som tidigare stod på den här sidan, går inte att belägga mot någon källa och är borttagen.
Två dödssiffror som inte går ihop
Hälsoministeriets register tillskriver Phoneutria elva dödsfall på fem år. Toxinologisk litteratur är betydligt mer restriktiv: översikten från 2018 räknar femton dödsfall sedan 1903 och konstaterar att bara två av dem har tillräckliga uppgifter för att orsakssambandet ska kunna bekräftas.
Förklaringen ligger sannolikt i att anmälningsregistret bygger på anmälarens egen artbestämning, som ofta saknas eller är fel. Vi redovisar båda siffrorna eftersom skillnaden i sig säger något om hur spindelstatistik blir till.
Bananspindeln i frukthyllan
Rubriken återkommer varje år. Den bästa undersökningen på området gick igenom 135 spindelexemplar som skickats till nordamerikanska arachnologer för bestämning efter att ha hittats i internationell frakt, huvudsakligen mellan 2006 och 2013. Bananer var vanligaste lasten.
Spindlar funna i importerad frakt till Nordamerika, bestämda av arachnolog. Av 135 exemplar var sju Phoneutria och en enda av dem var P. nigriventer. Inga förgiftningsfall inträffade.
Det som oftast förvexlas med arten är Cupiennius, rödansiktad bananspindel, vars bett jämförs med ett getingstick. Förvexlingen är så vanlig att den fått en egen vetenskaplig artikel om hur släktena skiljs åt.
För Europa är handelsgeografin avgörande. Brasilien står för under en procent av EU:s bananförsörjning, medan Ecuador, Colombia och Costa Rica tillsammans står för drygt sextio procent – och där finns inte P. nigriventer. De arter som teoretiskt kan följa med därifrån är mindre giftiga. Insekticidbehandling, tvättning och kylkedja gör också att få spindlar överlever transporten.
Något artbestämt fynd av Phoneutria i Sverige finns inte dokumenterat i de källor vi har gått igenom. Det är inte samma sak som att det aldrig hänt.
”Världens giftigaste spindel”
Guinness World Records post om giftigaste spindel är i dag delad mellan de australiska trattnätspindlarna och släktet Phoneutria. Posten inleds med att det finns två huvudkandidater och att svaret varierar beroende på toxicitet, antal förgiftningar och vilken art som blir biten. Varken årtal eller enskild art anges.
Fyra invändningar mot rekordet går att belägga.
- Giftigast är inget definierat mått. Guinness egen post medger det.
- LD50 mäts på möss och överförs inte rakt av till människa.
- Rekordet gäller ett helt släkte. Nio arter med olika gift och olika utbredning klumpas ihop.
- Kliniska data pekar åt andra hållet. 0,5 procent svåra fall och ett dödsfall på 422 bett.
Genomgången av spindelrelaterade rekordanspråk i PeerJ 2017 pekar ut de australiska trattnätspindlarna som farligast för människa och konstaterar att Phoneutria visserligen överför stora giftmängder i ett enda bett, men att det inte gör släktet farligast totalt sett. Jämför med vår genomgång av världens farligaste spindlar och med trattminörspindeln.
Vanliga frågor
Kan man dö av ett bett?
Det händer, men mycket sällan. I den största publicerade serien på 422 patienter inträffade ett dödsfall, ett litet barn. En översikt från 2018 räknar femton dödsfall i Brasilien sedan 1903 och menar att bara två av dem är säkert orsakssamband. Barn under tio år och vuxna över sjuttio är riskgrupperna.
Stämmer det att bettet ger långvarig erektion?
Ja och mekanismen är utredd. Toxinet PnTx2-6 ökar frisättningen av kväveoxid i svällkroppen. Effekten räknas i tillverkarens doseringsanvisning som ett tecken på svår förgiftning och därmed ett skäl att ge motgift. Samma toxin undersöks som läkemedelskandidat mot erektil dysfunktion.
Hur många arter finns i släktet?
Nio, enligt World Spider Catalog. Uppgiften om ett fyrtiotal arter som cirkulerar brett går inte att belägga och är fel.
Kan den komma till Sverige med bananer?
Ytterst osannolikt. I den enda större undersökningen, 135 spindlar från internationell frakt, var sju Phoneutria och bara en av dem P. nigriventer. EU:s bananer kommer nästan inte alls från Brasilien. Det som brukar hittas är pantropisk jättekrabbspindel eller Cupiennius, båda ofarliga.
Är den aggressiv?
Nej. Beteendet är defensivt. Hotställningen med höjda framben är en varning som föregår bett. Att tre fjärdedelar av alla bett sker dagtid och drygt hälften i hemmet visar att de inträffar när människan når in där spindeln vilar.
Finns motgift?
Ja, ett trivalent serum från Instituto Butantan i Brasilien som täcker Phoneutria, Loxosceles och skorpionen Tityus serrulatus. Det ges bara vid måttlig och svår förgiftning, i storleksordningen två till tre procent av alla bett.
Källor
Kontrollerade 19 augusti 2026.
- World Spider Catalog, släktet Phoneutria. https://wsc.nmbe.ch/genus/636
- Bucaretchi, F. m.fl. (2000). A clinico-epidemiological study of bites by spiders of the genus Phoneutria. Revista do Instituto de Medicina Tropical de São Paulo. PMID 10742722. https://www.scielo.br/j/rimtsp/a/YjV9rzJH4jPBGt8ZhghtNGg/abstract/?lang=en
- Bucaretchi, Bertani, De Capitani & Hyslop (2018). Envenomation by Wandering Spiders (Genus Phoneutria). I: Clinical Toxinology in Australia, Europe, and Americas. Springer. https://link.springer.com/rwe/10.1007/978-94-017-7438-3_63
- Lima, M. E. m.fl. (2015). Phoneutria nigriventer Venom and Toxins: A Review. I: Spider Venoms. Springer. https://link.springer.com/rwe/10.1007/978-94-007-6646-4_6-1
- Nunes, K. P. m.fl. (2012). Increased cavernosal relaxation by Phoneutria nigriventer toxin PnTx2-6 via NO/cGMP signaling. International Journal of Impotence Research 24(2):69–76. https://www.nature.com/articles/ijir201147
- Dallegrave, E. m.fl. (2018). Phα1β som smärtläkemedelskandidat. Toxins 10(12):531. https://www.mdpi.com/2072-6651/10/12/531
- Ministério da Saúde (2022). Boletim Epidemiológico vol. 53 nr 31: Panorama dos acidentes causados por aranhas no Brasil. https://www.gov.br/saude/pt-br/centrais-de-conteudo/publicacoes/boletins/epidemiologicos/edicoes/2022/boletim-epidemiologico-vol-53-no31
- Instituto Butantan, bipacksedel för soro antiaracnídico. https://butantan.gov.br/
- Vetter, R. S., Crawford, R. L. & Buckle, D. J. (2014). Spiders found in bananas and other international cargo. Journal of Medical Entomology 51(6):1136–1143. https://arachnids.myspecies.info/sites/arachnids.myspecies.info/files/Vetter2014JME_Spiders_found_in_Bananas_cargo_North_American.pdf
- Hazzi & Hormiga (2021). Återupprättande av Phoneutria depilata. ZooKeys. https://zookeys.pensoft.net/article/60571/
- Mammola, Michalik, Hebets & Isaia (2017). Record breaking achievements by spiders. PeerJ 5:e3972. https://peerj.com/articles/3972/
- Reeves & Gillett-Kaufman (2018). Brazilian wandering spider. University of Florida EDIS. https://doi.org/10.32473/edis-in1207-2018
- Guinness World Records, most venomous spider. https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/most-venomous-spider
- ARAGES, Arachnologische Gesellschaft, om bananspindlar. https://arages.de/en/about-arachnids/banana-spiders
Minax Tarantulas är en oberoende faktasajt om spindlar. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning. Om hållning i terrarium och vad som gäller juridiskt, se vår sida om arten i terrarium.
Sidan faktagranskad 19 augusti 2026. Två uppgifter som stod här tidigare – att släktet rymmer omkring fyrtio arter och att 2 700 bett registrerades 2006 – gick inte att belägga och är borttagna.